Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Ett brev till Lars Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finanskapitalets gränslösa diktatur.”[1]
De tyska socialdemokraterna å sin sida var helt i avsaknad
av varje perspektiv. De stod handfallna inför världskrisen. Men
alla i Tyskland var inte handfallna. I valen den 20 maj 1928
hade NSDAP erhållit 809 771 röster. I valen den 14 september
1930 erhöll NSDAP 6 379 672 röster. Socialdemokrater och
kommunister hade gemensamt erhållit 40,4% år 1928; år 1930 hade
deras andel sjunkit till 37,6%. Men kommunisterna hade gått
fram från 10,6% år 1928 till 13,1% 1930 och ansåg sig segra
och socialdemokraterna hade bara förlorat 580 000 röster i
absoluta tal och ansåg sig kunna återta sina förluster. Under tiden skrev
ideologer som Wittfogel taktiska analyser utan teoretisk grund.
Så kom Stalins brev till Proletarskaja Revolutsija. Det
publicerades i nr 6 1931 och fick omedelbara återverkningar i
Tyskland. Det var ett led i Stalins kamp för att bevara sin ledning av
partiet och genomdriva den första femårsplanen. De ideologiska
motståndarna inom det egna landet måste slås ned:
Ӏrade kamrater!
Jag protesterar energiskt emot att man i tidskriften
Proletarskaja Revolutsija (nr 6 1930) infört Slutskis partifientliga och
halvtrotskistiska artikel ’Bolsjevikerna om den tyska
socialdemokratin under dess krisperiod före kriget’ som diskussionsartikel.
/.../ Och ni inlåter er i diskussion med honom, ger honom tillfälle
att uppträda i stället för att brännmärka denna nybakade
’historiker’ som förtalare och förfalskare. Jag kan icke underlåta att
protestera emot att man i er tidskrift infört Slutskis artikel,
emedan man icke får göra ett diskussionsämne av frågan om Lenins
bolsjevism /.../ Det betyder att ni har för avsikt att återigen
draga folk in i en diskussion om frågor, som utgör bolsjevismens
axiom. /.../ Varom vittnar den tyska vänstergruppens fel, tagna
från förkrigsperiodens historia, om icke därom att
vänstersocialdemokraterna trots sin vänsterinställning ännu icke frigjort sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>