Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Ett brev till Lars Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kapitalistiska stabiliseringen till revolutionär kris, vilken öppnar ett
annat perspektiv för fascismens utveckling och de arbetandes
revolutionära rörelse.’ /Kominterns XIII plenums teser, dec.
1933/
Denna situation bildade en ny gynnsam jordmån för den tyska
arbetarklassens heroiska revolutionära kamp mot den fascistiska
terrorn. I Tyskland ’hopas en oerhörd revolutionär energi hos
massorna och där börjar redan det nya revolutionära
uppsvinget...’ (teserna)”[1]
Det var hösten 1943. Jag var förkyld. Skolan hade just börjat
men jag låg hemma och läste. Vi hade skaffat en stor Luxor
med bra kortvåg och när jag inte läste lyssnade jag på nyheter.
Sovjetarmén närmade sig Kiev. Renaultfabrikerna utanför Paris
hade bombats av Förenta Staternas luftstridskrafter. Det var hårda
strider vid Salerno-fronten. Hur jag än vred och vände på
analysen i ”Marxistisk arbetarskolning” – en analys som då blott
var nio år gammal – kunde jag inte få den att stämma med de
objektiva historiska förhållandena.
Senare när jag kom att läsa Dimitrov fann jag i hans tal och
artiklar från trettiotalet en begriplig analys. Men då frågade jag
mig i stället:
– Var den tyska arbetarrörelsens nederlag oundvikligt?
– Är detta krig i vilket vi växer upp nödvändigt?
– Hade inte Dimitrovs analys kunnat göras år 1929?
Som du förstår ligger dessa frågor – rättare; denna typ av
frågor – till grund för mitt arbete sedan dess. Det var kring dem
jag började skriva mina första dikter den hösten.
Inför dessa frågor tror jag att du skulle svara att den tyska
arbetarrörelsens nederlag inte var oundvikligt men väl förklarligt;
att kriget blev nödvändigt först då det bröt ut och att Dimitrovs
analys inte hade legat utanför möjligheternas gränser 1929 men
att den av historiskt förklarliga skäl kom att ligga utanför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>