Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkmord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt, förstör allt, döda allt) i Kina ses som folkmord liksom de
japanska bakteriekrigsexperimenten på fångar är ett brott mot
mänskligheten under det att den administrativt åstadkomna
Bengalsvälten (den högsta siffra jag sett på antalet offer är sex
miljoner) visserligen måste ses som brott men inte som folkmord
då de brittiska administratörernas handlande inte uppfyller
avsiktlighetskravet. Atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki
bör (som luftkriget mot tysk civilbefolkning) enligt
Nürnbergprejudikatet ha varit krigsförbrytelse; dock inte folkmord.
Men folkmord enligt alla konventionens villkor utfördes av
Tyskland mot judar, polacker, ryssar och zigenare. Handlandet
hade till avsikt att förinta etniskt och – i tysk dåvarande
terminologi – rasligt bestämda grupper.
Inom varje berörd grupp kan det brott för vilket den utsatts
betecknas som Förintelsen och Folkmordet i bestämd form.
Något annat vore känslomässigt omöjligt. Det gäller såväl
armenier som judar, polacker som ryssar. Men det är fel att allmänt
välja ut en enda grupp av offer för folkmordspolitik och göra
dem unika.
Till statliga handlanden i dag som troligen strider mot
folkmordskonventionen – även om de ännu inte utvecklats så
som den tyska statens folkmord – hör Myanmars (Burmas)
politik mot den muslimska minoriteten på gränsen till Bangladesh;
Israels politik mot Palestinas folk; Indonesiens agerande på Östra
Timor.
Mot detta sägs att det tyska folkmordet på slaver kan skrivas in
i någon – om än perverterad – form av rationalitet under det att
folkmordet på judar var helt irrationellt. Det störde, som Arne
Ruth framhåller, just krigsansträngningarna. Ser man närmare
på den tyska politiken under Andra världskriget visar sig att
invändningen inte håller. Då det tyska handlandet styrdes av
falskt medvetande – rasideologi – blev det allmänt irrationellt
och självförstörande. Jag tar två exempel:
Angreppet mot Sovjetunionen var ett vågspel. Det visste den
tyska ledningen. Men om det kunde leda till en ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>