Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Än en gång tysk orätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anhöll om att få vara med i den ständiga arbetslöshetens Europa
bidrog visserligen till brakförlusten i valet men var knappast en
hjälp för de lågavlönade i Portugal. Bildt hade gjort detsamma.
Mindre klumpigt kanske. Någon egen, någon vänsterns politik,
var det i varje fall lika litet som den franska regeringsvänsterns
obefintliga alternativa arbetsmarknadspolitik eller den tyska
socialdemokratins obefintliga alternativ för kapitalets hänsynslösa
utplundring av det forna TDR.
Att fransk och brittisk tryckfrihet är bristfällig och att
offentlighetsprincipen inte erkänns av Bryssel utgör viktiga argument
mot en europeisering av svensk grundlag. Därför håller också
Författarförbundet på med en utredning om tryckfrihetens
verkliga läge i Europa. Professor Strömstedt i Göteborg skall till
hösten genomföra ett särskilt seminarium om EG-anpassningens
betydelse för Tryckfrihetsförordningen.
Men detta gör inte den formella rätten till en formalitet.
Domen mot Carl von Ossietzky för landsförräderi ingår i en för oss
alla farlig specifik tysk rättstradition.
Ännu några exempel: Den tyska fredsrörelsen ställde i en
skrivelse till riksregeringen den 3 januari 1924 frågor om det
”Svarta Riksvärnet” och den då pågående fördragsstridiga och
grundlagsstridiga hemliga rustningen för ett nytt krig. Som svar
lät rikskanslern, dr Marx, den 9 januari meddela att regeringen
vore beredd att ”med alla erforderliga lagmedel inskrida” mot
den som skulle försöka diskutera detta och general von Seeckt
(som ledde den folkrättsstridiga tyska upprustningen) skrev till
fredsrörelsen att han ”i händelse av en offentlig diskussion om
de i Er skrivelse berörda frågorna omedelbart inskrider med
undantagstillståndets medel mot Er, helt oberoende av en möjlig
landsförräderirättegång.” Och i en riktningsgivande dom av den
14 mars 1928 uttalade Reichsgerichts 5. Strafsenat att
”fosterlandets väl” krävde att ”varje medborgare är skyldig trohet till den
egna staten”. Det var därför straffbart att offentliggöra brott mot
internationella avtal.
I enlighet med denna orättsjuridik dömdes Carl von Ossietzky.
Ty som Gestapo skrev till Göring 28 februari 1936, Carl von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
