Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällsmaskiner.
De svenska tidskrifterna fyllda med familjerådgivning och
egnahemsfrågor. Det lilla ägandet av ting, den trånga och
emotionellt uppiskade familjecirkeln som substitut för människoblivande
och medvetenhet. (Och våra socialvårdsradikalers fullföljande av
trettiotalsradikalismens tanke att revolutionen egentligen är en
fråga om platta tak, sexualupplysning, förståelse mellan föräldrar
och barn, enhetsskola, gruppterapi, anpassning och studiecirklar
om världshungem.)
– – –
Arbetarrörelsens avrustning. Tidningarna som dör eller säljs,
förlagen som upphör. Dels som uttryck för arbetarrörelsens
byråkratisering (var placera alla omöjliga funktionärer — man kan ju
inte avskeda dom heller) och dels som skäl för och följd av
arbetarrörelsens avideologisering. Man får hårdra
solidaritetskravet för att njuta av Aftonbladet.
– – –
Det blåsar hårdare vindar i världen i dag än för tio år sedan.
Också i Sverige en fränare radikalism hos de yngre. En vilja till
debatt, ett försök att se världen som den är. Visserligen sker
mycket säreget med denna nya utveckling. Så till exempel med
den aktiva internationella solidaritet som tar sig uttryck i
stödaktioner av olika slag för de förtryckta och nedtrampade och
pauperiserade i andra världsdelar. Det är ett uttryck för proletär
internationalism men transformerad genom den statliga och den
folkrörelseorganiserade byråkratin blir dess synliga uttryck med
ytterligt få undantag blott ett handtag åt den svenska
exportindustrin eller en försörjningsinrättning för obekväma,
svårplacerbara eller premievärda experter analogt med
socialvårdsbyråkratin. För att denna solidaritet skall bli effektiv fordras att den
omvandlas från humanitär medkänsla med ”de fattige” till
politisk aktion. Redan nu kan man spåra begynnelsen till en sådan
utveckling. Och det är den politiska aktiviteten underifrån i
Sverige som för fram detta — trots de politiska, fackliga och
statliga ledarnas bromsningsförsök och omvandlingsarbete.
– – –
Men kärnfrågan: har den intensiva proletariseringen i Sverige
under denna senaste ”folkhemsgeneration” också varit en
process där detta proletariat utvecklats från klass i sig till klass för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
