Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan social omvandling som hotar den ”bestående ordningen”.
Samtidigt är dessa sociala omvandlingar oundvikliga. De är
varken verk av ”agenter” eller möjliga att hejda genom ett eller
annat dekret från något internationellt centrum. Länder som
Sverige tjänar till en del på Förenta Staternas krig och på att
Förenta Staterna med väpnad makt upprätthåller — och kommer
att söka upprätthålla — existerande egendomsförhållanden i
länder där det svenska näringslivet investerar. Samtidigt medför
Förenta Staternas politik att en lång tid av krig blir oundviklig;
att dessa krig växer; att även Sveriges nationella existens kommer
att hotas.
En enighet på denna grund — som också skulle kunna
omfattas av de konservativa element som tar ställning utifrån tanken
att Sveriges nationella existens är mer värd att försvara än det
svenska näringslivets kortsiktiga möjlighet att tjäna på Förenta
Staternas politik — en sådan enighet skulle leda till konkreta
förändringar i de statliga och ekonomiska relationerna mellan
Sverige och Förenta Staterna.
Om ett tredje världskrig skall undvikas måste Förenta
Staternas nuvarande politik stoppas och brytas.
AB 16-4-67
Tidens hinna
Det blåser. Vattnet är blygrått. Utan lyster. Vågorna bryter i
vinden. Det går vita gäss över viken. Regn mot taket. Strimmor över
rutan. Nu bara de kala grenarna från äppelträdet, en grå värld
därutanför och regnets ljud mot taket.
Trött. Hela dagen suttit vid klippbord. Tittat på andra
världskriget. (Negativ, baklänges och i dubbel hastighet.)
När jag var femton år och i puberteten skrev jag brev till mig
själv. Brev riktade tjugofem år framåt i tiden.
”Kom ihåg att dö.” Tittar på denna spretiga handstil och
undrar om brevet säger mig någonting. Regnet avtar. Kommer nu
bara i svall av ljud mot taket. När jag låg på sjukhus i Bukarest
i juni 1953 talade en läkare med mig. Han sade att sommarregn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
