Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtalet styrkt och dömde envar av ... och ... att böta 100 kronor.”
De två männen hade väckt förargelse. Hur påvisas nu detta?
Jo, bland annat genom följande:
”Däröver kan nämnas att av polisens anteckningar från
fre-dagsdemonstrationen framgår, att denna skulle ha väckt sådan
förtrytelse bland allmänheten, att personer på en närbelägen kaj
kastat tomglas och andra föremål mot... och de ombordvarande
samtidigt som de med olika tillmälen anmodat... och ... att
lämna hamnen. Med hänsyn till att ett upprepande av sådana
våldsamma meningsyttringar synes kunnat befaras under
söndagen framstår polisingripandet såsom motiverat även för
bevarandet av allmän ordning och säkerhet.”
Det citerade har tagits från riksdagens justitieombudsmans
utlåtande nr 884/1966 avgivet 23 maj 1967.
Den 11 oktober ringde jag polismästare Göte Friberg i
Hälsingborg. Jag frågade om de personer som kastat ”tomglas och andra
föremål” blivit antecknade, förhörda, åtalade. Det hade de inte
blivit. Orsaken var — enligt polismästaren — att tomglasen icke
hade träffat de personer på vilka de kastats.
Observera:
Plakatet ansågs förargelseväckande.
Förargelsen bevisades bland annat genom att ”personer kastat
tomflaskor och andra föremål mot ... de ombordvarande”.
De som man kastade tomflaskor mot blev dömda. De som
kastat gick fria från allt förhör och allt åtal.
Det finns folk som tror att polismyndigheter, domstolar och
justitieombudsmän icke handlar enligt klassintressen. Sådana
personer måste — om de bryr sig om att se på fakta — förvånas över
att de som kastat tomglas inte blev åtalade enligt Brottsbalken
4:5 (”olaga hot”) eller åtminstone enligt Brottsbalken 5:3
(förolämpning). En sådan person — som alltså trodde på myten att
rättsväsendet icke var ett klassinstrument — skulle inte kunna
förklara hur polismästare Friberg kunnat undvika föranstalta om de
tomglaskastande personernas hörande.
Själv är jag inte på minsta sätt upprörd. Dessa tjänstemän,
polismästare, justitieombudsmän, justitieministrar och allt vad de
tituleras, är oförmögna att handla annat än klassmässigt. Det
framgår klart av såväl justitieombudsmannens skrivning som av
polismästarens uttalande att det icke är på något sätt brottsligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
