Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
översättning till franskan. Han bifogar ordlistor över föråldrade och ur
det franska språket försvunna ord för att göra läsningen lättare. De
omfattar sjutton tättryckta sidor. Pearl Buck översätter till en
maniererad engelska och J. H. Jackson till en torr engelska. Lu Xun skriver
om Jin Shengtans goda stil och jag får tro honom ty jag kan inte
kinesiska men den tycks komma bort i översättningarna.
Göran Malmqvists översättning vacklar i svenska språket. I vissa
fall stör det läsningen. Han förklarar att han valt att översätta ”det
dialektala pronominet sajia ... med ’mandrom’ ”. Men så kan man
inte göra. Mandrom är inte dialektalt, det är romani. Det har heller
aldrig - som tjej - gått in i levande svenskt talspråk. Läsaren hoppar
högt varje gång ordet dyker upp i vad som skall vara Kinas
elvahundratal. Detsamma gäller hejdukar; vad dessa rövare än kan kallas,
sällar eller karlar kanske, hejdukar var de inte. (Och om ordet tas i sin
moderna talspråksbetydelse då passar det inte in i sammanhanget.)
Olika personer i berättelsen blir ”förörade”. Jag kan inte riktigt
placera det ordet. Vad ör är vet jag. Det är ålderdomligt, dialektalt och rätt
ovanligt för yr och/eller galen. Föröra tycks mig en konstruktion. Men
jag kan ha fel. I varje fall går textens budskap inte fram ordentligt.
Språket vacklar.
Det här är egentligen ingen kritik mot Göran Malmqvist. Han kan
kinesiska. Det kunde inte Vilhelm Moberg och egentligen heller inte
Strindberg. Men de vacklade inte i svenska språket. Det bästa vore
om Göran Malmqvist arbetade samman med en god svensk berättare.
Någon som skrev på en ren och folklig svenska. Ivar Lo-Johansson
t. ex. Det vore de gamla kinesiska berättarna värda.
SvD 9-1-1980
Återblick
Kommer åter till Delhi. Det är elfte gången räknar jag ut. Det är fem år
sedan sist och en del är förändrat. Dock jag är åter tillbaka i en
civiliserad värld.
Här finns böcker och samtal. Jag går i boklådorna och berusar mig
med titlar och utgåvor oåtkomliga i det ödsliga Sveriges utarmade
saluhallar för böcker och tryckta varor. Här går också lätt att
diskutera. De intellektuella är snabba och kunniga. I Sverige är det inte så.
Denna soliga vinterdag när luften är hög funderar jag på Sverige.
Några brev har inte nått mig. Såvitt jag förstår kommer de heller inte
att nå mig förrän någon gång i februari. Det är likasågott det. Ty det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
