Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som 1885 som 1870 som 1848 som 1830 är det den dagliga kampen som
avgör. Det är massorna som formar historien även om ledarna från
1830 hann bli Napoleon III:s välbeställda och reaktionära hantlangare
1870. Den besvikne är dum eller kortsynt eller så fånigt självupptagen
att han/hon tror att hela världshistoriens avgörande brännpunkt
befann sig just vid hans/hennes egna ungdomsår.
Skulle detta då innebära att jag ansåg rörelsen vara det enda viktiga;
folket är den drivande kraften och massorna formar historien helt
oavsett vilka förespråkare som än springer fram med de ena eller
andra fanorna och lubbar i täten?
Nej, så enkelt är det inte. Vi är ju inte ett lämmeltåg som drar genom
historien. Just nu kämpar arbetarklassen i Polen för tydliga krav. De
kämpar för rättssäkerhet och frihet från överhetsförtryck och censur.
De kämpar för demokrati. De vet vad de vill i Polen. Och nog vet
också demonstranterna i Stockholm 1981 vad de vill.
Men bortom de omedelbara frågorna och bortom också dagens
stora frågor som försvar för det nationella oberoendet och försvar för
de demokratiska fri- och rättigheterna finns dock det stora målet.
Språnget från nödvändighetens till frihetens rike. Det där människan
medvetet formar sin historia. Allt detta med krig och ekonomisk kris
och världshunger och förtryck är ju onödigt. Socialism ger
förutsättningar för att på ett medvetet sätt styra historien. Men det språnget tas
inte av folkets drivande kraft i allmänhet.
Nu på Första maj sjunger vi: Det dånar uti rättens krater ... Så
driver vi frågorna och så formar vi historien oavsett vilka förespråkare
eller ledare som för tillfället går därframme och viftar med sina fanor.
Men den dag vi verkligen förmår ta språnget - det nödvändiga om
släktet tillslut inte skall gå under i de stora krigen - då får vi följa
originalets text: Förnuftet dånar i sin krater! Ty då krävs det vårt
medvetna handlande. För att nå den medvetenheten får vi lära av
erfarenheterna. Historien är lång och under denna vår väldiga
vandring då vi drivit skeendet framåt är det ju inte mer än de senaste
hundra åren eller så vi ens förmått ställa frågan hur vi samfällt skall
kunna ta språnget upp från nödvändighetens till frihetens rike.
FiB/K nr 9 1981
I Bernadottes land
Nu när han varit död i snart sjuttio år skall det bli stora festligheter för
Strindberg. Liket har blivit helt akadämabelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
