Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och överlagt med avsikt och i bestämt syfte måste leda i bevis att våra
byråkrater och politiker är så sinnesslöa och/eller på annat sätt
präglade av så djupgående själslig abnormitet att de kan fritas från ansvar.
Det går inte. Hur illa jag än tycker om dem kan jag inte säga att de
tillhör samhällets utskott. Riksdagen är ingen hjälpklass för obildbara.
De vet vad de gör. Det är därför de är föraktliga.
Det finns inget skäl att hymla. Bokhandeln skulle bort. Nu är den
borta. Det som i den svenska provinsen kallar sig bokhandel är bodar
för pappersvaror och spel och - när innehavaren känner sig liberal —
pornografiska magasin. Det som i Stockholm kallar sig bokhandel
befinner sig i vad som förr var en gråzon mellan välsorterad
B-bokhandel och illa skött A-bokhandel.
I det längsta kämpade bokhandeln. På vissa orter höll bokhandlaren
ut. Framhärdade. Byråkratin och dess politiker tog då bort skolornas
möjligheter att köpa böcker lokalt. Ingen skulle på smygvägar kunna
hålla bokhandeln vid liv.
Pocketböckerna höll på att bli en fara. De spreds. Visserligen inte så
mycket som på sin tid folkböckerna. Pocketböckerna spreds inte till
arbetarklass. De spreds till studenter och kontorsanställda.
Folkböckerna hade avskaffats. Det skedde när folkrörelserna lyckades sälja
Folket i Bild till Bonnier för att den skulle bli herrtidning.
(Folkrörelsebyråkraterna satt kvar i styrelsen och lyfte arvoden. Idealen har sitt
pris. Man måste förstå dem.) Samtidigt omvandlades Folkets
husrörelsen till landets största pornografidistributör. Det var då
folkböckerna avskaffades. Men i äldre arbetarhem finns fortfarande hyllor
med böcker. Dock dessa hem upplöses med statistisk säkerhet
alltefter det att innehavarna dör och förs till graven (bakom
fackför-eningsfanor om de varit betrodda i livstiden).
Men pocketboken var ett hot. Då infördes ”En bok för alla”. Där
hölls priset så lågt att all annan pocketutgivning blev olönsam och
upphörde. Nu när den reformen är genomförd är tid för ”En bok för
alla” att själv avlida.
Det fanns en tid - jag var ung då - när det fanns utrikiska böcker
att köpa i landet. I Kristianstad köpte jag meter efter meter. Inte bara
klassiker; också moderna författare. Även exklusiva. På olika språk.
Det var länge sedan. Det var i skiftet mellan fyrtiotal och femtiotal.
Nu är Stockholm som Willmar i Minnesota. När jag behövde
kontrollera ett citat ur Jules Verne stod Den hemlighetsfulla ön inte att få tag i
på franska språket i Stockholm. Jag fick ringa Paris och beställa den.
Men med tanke på den usla postgången i Sverige gjorde det inte så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
