Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att prostitutionen blev accepterad som normal borgerlig representation.
Jag minns hur personer som övergick från statstjänst till att ta anställning
på stora företag plötsligt blev olyckliga och oroliga för att det hörde till att
bolagen höll med prostituerade i samband med de stora
representations-tillställningarna och i synnerhet för de tillställningar som ordnades för
utländska storkunder. Så småningom övervann de sina
ämbetsmannahäm-ningar dock. Att också deras hustrur accepterade männens
prostitutions-representation visar bara återigen att för den klassen sitter moralen i
plånboken nu som på adertonhundratalet.
Nå, prostitutionen blev accepterad och med den accepterade
prostitutionen följde precis det vi visste skulle följa. . . det var och en av oss
kunnat förutse. . . den organiserade brottsligheten, syndikaten,
småutpress-ningar, storutpressningar, svarta pengar, korruption. Det är bara så att det
går inte att på en gång ha prostitution i ett samhälle och bevara det som ett
borgerligt demokratiskt rättssamhälle.
I detta läge är det nödvändigt att dels kräva att de existerande lagarna
följs och dels ta upp en ideologisk kamp för att vända den
prostitutionsli-berala strömmen. Det senare innebär att vi medvetet anknyter till de stora
demokratiska folkrörelsernas krav; till den tradition som från sekelskifte
fram till femtiotal verkade för att pressa tillbaka prostitutionen. Jag vet att
det finns ett dåligt samvete inom vissa folkrörelsetoppar. De kommer att
motsätta sig tanken på att de demokratiska folkrörelserna under flera
mansåldrar både ville och kunde driva prostitutionen tillbaka. Det utgör ju
en anklagelse mot det sätt på vilket de förvaltat arvet. Må så vara. Desto
viktigare att återknyta till traditionen. För mig som marxist och ateist är
frikyrkornas medlemsskaror mer närstående än den femtiotalets
socialdemokratiska jeunesse dorée som ännu klassar sig som radikal; den som både
kunde citera Marx och acceptera att det upprättades bordeller i Stockholm.
Inte heller Marx hade tvekat om vilka som representerade framsteg och
vilka som representerade reaktion f ö. Kampen mot prostitutionen är en
demokratisk kamp. En kamp för människovärdet.
Det är också nödvändigt att tvinga myndigheterna att verkligen använda
de existerande lagarna. Det kommer inte att bli lätt. Prostitutionen och den
brottslighet som följer prostitutionen har hög protektion.
Därtill anser jag att det är nödvändigt kriminalisera prostitutionen som
sådan. Det är brottsligt att köpa människor. Det är brottsligt att så grovt
utnyttja andra. Om det förslaget är alla här inte överens. Men min åsikt är
att kunden är förbrytare och bör behandlas därefter. De stackars horor
som drivits att klä ut sig och demonstrera här utanför är blott offer. De
behöver hjälp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
