Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppgörelser Förenta Staterna kan agera i Centralamerika.
Det är naturligtvis möjligt att afghanerna förlorar. Folk har
kommit bort i hanteringen förr och det lönsamma ryska folkmordet
i Afghanistan kanske förs till ett framgångsrikt slut. Någon verklig
hjälp från den andra supermakten och dess allierade kan
afghanerna inte räkna med.
Solidaritetsrörelsen spelar därför en viktig roll. Dels materiellt
genom stöd åt de kämpande men även politiskt om den
internationellt förmår isolera den sovjetiska nomenklaturan och dess
representanter och orsaka deras stat skada. Men avgörande blir hela
tiden det afghanska folkets egen väpnade kamp.
Man bör inte underskatta betydelsen av att ryska ockupanter
efter den pågående offensiven forslas hem för att begravas runtom i
rikets provinser. Det var sådana hemvändande lik samman med en
internationell utfrysning av officiella och officiösa amerikanska
personligheter som vände opinionen i Förenta Staterna och när kriget
kostade för mycket och deras stat led skada fann först
östkustetab-lissementet och sedan även Nixon det lönsammare med fred.
Professor Therborns förslag om en utifrån ”framförhandlad
över-gångsregim” räddar de ryska intresset, det tjänar enbart
super-maktsintressena. Varje sådan lösning innebär ett allt starkare hot
mot också vår egen nationella existens. När flyttar supermakterna
inflytelsesfärsgränsen över oss? Ar Östersjön redan ett mellan
supermakterna erkänt sovjetiskt intresseområde? Vi kan inte själva
besluta om deras diplomater i hemlighet drar gränsen i Kvarken
eller längs med Kölen eller ute i Norska havet liksom afghanerna
själva inte kunde besluta om den gick längs Hindu Kush eller vid
Khyber eller kanske vid Indus. Men vi kan liksom albanerna göra
det trovärdigt att vi i trängt läge uppträder som afghanerna. Och
det kan rädda oss.
Att afghaner och nicaraguaner försvarar sig mot supermakternas
uppdelning av världen i intressesfärer och mot deras blodiga
imperialism bidrar till vår möjlighet att behålla ett nationellt oberoende.
För oss i supermakternas värld är det nu alltså som för de då av
Napoléon i Europa förslavade folken när i Spanien — med Eugen
Tarles ord:
”. . . det just var dessa trashankar’ som börjat gräva den grav, i
vilken hela det napoleonska väldet till slut skulle störta.”
(DN 11/9 1985)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
