Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad vet jag. Ty jag vill ju inte gärna tro ens borgerligheten hos ett
broderfolk om att trivas på denna nivå.
Nr 18/1986 innehåller både en ledare och en politisk deklaration.
Ledaren är ett ställningstagande till Sydafrika. Eller rättare sagt:
Ledaren tar ställning för Sydafrika men med argument som sedan
länge inte förekommer i någon politiskt ansvarig tidning i Europa.
Högertidning eller ej har ingen under senare generationer uttryckt
sig så rått. Eller så öppet. Ty nog finns sådana som tänker vad
”Premier” skriver och gärna säger det bara det inte kommer ut i
pressen. Tidskriften är ju en lysande affär och har sin publik mellan
dyra skålar och gobelängklädda väggar.
Avslutningsraderna i denna Editorial förtjänar därför att citeras
ordrätt:
”Your claim of One man, one vote is an out-dated political gimmick. The
history of democracy shows that it has never played a part in thé well-being of
thé economy; as far as that is concemed, thé only thing that counts is thé
determination of each and every man to survive and to progress. Please prevent
any other country from eating your cake overyour shoulder.
No to one man one vote.
Yes to one man one entrepreneur. ”
Men det fmns därtill en undertext som flyter upp i ord och
uttryck. Den återger de mer rabiata högeråsikterna i Sydafrika, i
Förenta Staternas sydstater och i såväl Bajern som gamla Ostmark.
Egentligen är det Västerns traditionella gammalliberaler, die
geld-mag brukar nationalisterna kalla dem, som vill åt Sydafrikas
rikedomar och därför lockar med falska lösningar som politisk demokrati
och konspirerar med kommunisterna i öster för att undergräva
Sydafrika. Borgerliga liberaler är de farligaste bland fiender!
På sid 4 deklarerar ”Premier” sin målsättning. Under trettio år
eller så har olika länder påverkats av ideologier som sökt minska av-
ståndet mellan klasserna. Men detta är nu omodärnt. De ensamma
som stred utan hjälp har äntligen segrat.
”Dessa världsaffäremas nya aristokrater har kämpat genom många långa
år . . . Dessa nya aristokrater delar ofta samma smak för de vackraste bilar,
de snabbaste motorbåtar eller de mest luxuösa föremål. . . För dessa
\aristokrater9 är lyx en rättvis ersättning för ansträngningarna ...”
Det låter något!
Tidskriften innehåller sedan artiklar om sådana rättvisa
ersättningar för de nya aristokraternas ansträngningar; dyra bilar (Saab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
