Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till ett modernt åttiotal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela den gängse intellektuella flocken vandrade vänsterut
som före 1885. Men när hans verk publicerades hade det
kommit nya signaler och flocken hade vänt som Geijerstam
och Branting och de andra vände efter 1885 och Gunnar
Ahlström hamnade ute i kylan och fick sitt liv förstört.
Minns Erik Blomberg! Han tillhörde samma tradition och
var en stor poet och förnuftig intellektuell. Alltså kunde en
folkhemsk Planertz, en sådan som förser folket med otäcka
minimimått genom livet, sparka honom i skrevet när han
blivit gammal, beröva honom ära och den pension han
behövde och förklara att han inte tillhörde de tio i topp. Och då
denne folkhemske Planertz hade makt och hörde till rätt
parti och hade goda förbindelser var det inte många som
vågade säga att detta var typisk och gängse svensk skandal.
Erik Blomberg var en av de stora begåvningarna och hans
dikter och hans verk om Ernst Josephson kommer att verka
när den andres hela livsgärning är lika glömd som Pepitas
bröllop. Ty de två var inte likar och till det som gör åttiotalet
modärnt är också att dess företrädare inte hymlar om någon
begåvningens jämlikhet. Det existerande samhället, nu som
då, är medelmåttornas; det behärskas av grosshandlarna,
direktörerna, de höga byråkraterna och sköts av deras
parlamentariker och ombudsmän. Då när vi diskuterade Ernst
Josephson sade en välavlönad tidskriftsredaktör att Erik
Blomberg var omöjlig.
— Han behandlar mig som om jag vore en dörrmatta.
— Vad inbillar du dig? sade Gun. Begriper du inte att din
uppgift i kulturen är att vara en dörrmatta inför sådana som
Erik Blomberg.
Det förstod han inte och umgänget upphörde.
Vi lever sedan hundra år i samma moderna åttiotal. Det
som styr kulturen är behoven hos grosshandlare med
kulturintresse, intendenter med pensionförmåner, kulturministrar i
karriären och de mer medelmåttiga begåvningarnas
samverkan till ömsesidigt skydd. De gängse intellektuella
försörjer sig nu som då med att klä de styrandes tillfälliga behov i
för det underställda folket lämplig ideologi. Samtidigt verkar
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
