Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om intellektuellt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angår så är det en föreställning om myters användbarhet som
hör syndikalismens omvandling till fascism till.
Jag läser i pressen att kulturredaktörer och professorer
menar att detta är en antiintellektuell hållning från min sida.
De pratar för sin sjuka moster! Det intellektuella arbetet är
viktigt. Ibland avgörande. De intellektuella - i betydelsen de
intellektuellt arbetande - förmår inte som egen kraft göra
någon revolution men utan intellektuellt arbete nås heller
inte den medvetenhet som är förutsättningen för det
arbetande folkets revolutionära handlande. Som Strindberg sagt bör
folket inte glömma de osynliga bojorna. Dem överklassen
håller underklassen fangen i genom att inte bara kontrollera
tankarna utan även själva tankelagarna.
Men vi övertar också all den borgerliga vetenskapens
verkliga resultat och utnyttjar dem som vi övertar hela
kulturarvet - nationen och rättigheterna därtill nu när bourgeoisien
blivit feig som de franska feodalherrarna var vid hovet sitt
innan den revolutionen tog bort dem ur historien.
Allt bör ifrågasättas. Allt bör - som Marx brukade citera
-betvivlas och undersökas. Även de föreställningar som blivit
vänstermyter. Särskilt de föreställningar som mytifieras. Tag
en sådan; en Strindbergsbild. Under hundra år undvek
litteraturhistoriker - eller litteraturvetenskapare, som de nu vill
heta - att gå till källorna och undersöka Giftasprocessen
1884. De bara skrev av varandra. Stånkade lite liberalt och
tog Strindberg på orden. Det var ingen respekt för Strindberg
och ingen förnuftig Strindbergsbild även om den var taktiskt
tjänande. När sedan Gunnar Brandeli och jag från olika
utgångspunkter och med olika ideologisk grundinställning
tittade efter i källorna såg vi hur det var. Giftas-processen
kan sedan inte längre beskrivas så som den beskrivits under
hundra år.
Det Gunnar Brandeli som borgerlig vetenskapsman gjort
är viktigt. Det kan användas. Men därefter går det isär. Han
är borgerlig. Det är inget skällsord. Han är samvetsgrann
forskare och kan se hur Strindberg verkligen handlade 1884
och hur lagreglerna löd. Men han vill inte tro att Strindberg
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
