Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nekrologer och anteckningar - IV. Infor Akademiens tredje sekel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV
Inför Akademiens tredje sekel
Svenska Akademiens format är givna. Därmed är det inte
ledamöternas intellektuella och konstnärliga värde, deras
karaktär eller åsikter som bestämmer dess funktion. Ett par
ledamöter är av konstnärlig vikt som Lars Forsell och Artur
Lundkvist. Några är medelmåttor som Torgny Segerstedt
och Östen Sjöstrand. En hel del av återstoden tillhör
allmänna trossen. Detta saknar betydelse. De är alla fritt utbytbara.
Om jag själv satte mig i akademien med makt att bestämma
invalen skulle dess funktion dock orubbligt förbli. Ingen
institution kan ändras inifrån.
Däremot kan institutioners allmänna betydelse förändras.
Akademien var betydelsefull under sitt första sekel. Denna
betydelse avtog med kapitalismen och dess befriande
motsättningar. Författaren i ämbetet blev författare på
marknaden. Arbetarklassen skapade sin egen marknad och sina
folkrörelser i kampen om makten. Anti-akademiska författare
som Ivar Lo-Johansson och Vilhelm Moberg blev folklästa
bokmiljonärer.
Men motsättningarna sprängde aldrig staten. De
dränera-des korporativt. Folkrörelser, partier och organisationer blev
statsorgan. Nu är masskulturen och cocakoloniserad. Packet
får vad packet behöver för att hålla käft. Staten, dess
skattesystem och dess lagregler värnar massmediaindustrien och
omöjliggör varje publikt verksam självständig kulturinsats.
Kulturen med versalt K är tillbaka i ämbetsmannahänder.
Författaren är åter författare i ämbetet. Vår försörjning
avgörs av statliga och korporativa organ. Förbindelser; kritiker,
jurymedlemmar och folk med inflytande, blir viktigare än
publik. Det stinker skönhet och estetik över landet.
Akade-mism! Intendentkonst! Kulturrådslitteratur! Alltså är
Akademiens funktion åter av betydelse som för hundra år sedan.
Den stärker nu de härskandes makt över språket. Med
riksgrammatik söker den nu skapa en korrekt svenska. Då blir
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
