Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tönt och tantsnusk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
for invandrare passar varken invandrare eller andra. Sådana
böcker är till för att skapa språklig underklass; ofarlig
underklass.
Den pedagogiska barnkulturen och den kommersiella
barnkulturen utgör avigan och rätan i samma sociala
konditionering av underklassens barn och ungdom. Det oavsett
hur "revolutionära" eller "socialistiska" eller
"könsrollsbrytande" de pedagogiska alstren är.
* * *
Från det jag började läsa på allvar läste jag minst en volym
om dagen, fram mot senare barndom steg antalet till två eller
tre (skolan tog ju tid från läsningen). Där i min läsning fanns
alla de då klassiska barn- och ungdomsböckerna från Milne
till Dumas. Bröderna Grimm naturligtvis och andra
sagosamlingar. Tusen och en natt. Jules Verne. Men också
oförkortade Swift och det som kallades vuxenlitteratur;
Strindberg var rolig att läsa. Inferno är en bok som skriven för
pojkar. Pojkar i prepuberteten med fantasiliv. För att inte
tala om de historiska berättelserna. Mina föräldrar sökte
naturligtvis hindra mig från att läsa sådant de fann
omoraliskt, alltför blodigt eller opassande på annat sätt. Fram mot
tioårsåldern när de upptäckte att jag läste allt jag kom över
började de gömma böcker och beslagta böcker i mitt rum.
Som alla barn med läsintresse lärde jag mig alltså att läsa
med ficklampa under täcket och låtsas sova när de öppnade
dörren för att kontrollera och att hitta gömställen för sådana
böcker som förbjudits.
Mina egna barn läste mycket. I princip tror jag de läste
ungefar på samma sätt som jag själv gjort. Det gör alla barn
om de får chansen såvitt jag sett. Jag var ju mestadels en
fjärran och resande far men försökte nog styra dem bort från
det barnsliga och kuratorsrekommenderade över till verkliga
äventyr. Fast jag minns inte att jag kritiserade deras smak
eller beslagtog vad jag fann olämpligt. Men de kanske är av
annan uppfattning.
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
