Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gandhi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma tid att följa Stalins order och offra Åttonde armén för
Moskvas skull.) Liksom 1857 fann britterna också att de inte
kunde lita på sina väpnade styrkor. Patriotiska indier - också
med vänstersympatier - gick över till de styrkor som
upprättades i samråd med tyskar och japaner. Indiska Nationella
Armén var ingen quislingarmé; den visade blott att imperiet
förlorat kontrollen över sitt manskap - och sina officerare.
För Indiens folk blev de INA-män britterna tillfångatagit vid
krigsslutet nationalhjältar. När sedan den indiska flottan
gjorde myteri i Karachi och Bombay i februari 1946 återstod
för britterna inget annat än flykt. Imperiet bröt samman
inför massornas våld.
Imperiet hade härskat genom blodigt våld. I filmen blir
Jalianwallahbagh-massakern ett undantag. De höga brittiska
ämbetsmännen framstår som måna om humanitetens krav.
Men Dwyer var lika typisk för brittiskt välde i Indien som
Frank för tyskt välde i Generalguvernementet. I Indien 1857
som 1919 som 1942 samma grymma herrefolks våld.
Filmens politiska förljugenhet blir särskilt lömsk när den
blodiga uppgörelsen mellan muslimer och hinduer vid
självständigheten framställs som utslag av en folkets grymhet och
ondska. Det tycks ge britterna rätt i att endast deras
regemente kunde förhindra indierna att slå ihjäl varandra. Men
motsättningen hade skapats av britterna själva. För att säkra
imperiet hade britterna cyniskt använt politiken att söndra
och härska. De brittiska administratörerna hade ända sedan
1857 medvetet manipulerat fram hatet mellan folkgrupperna.
I filmen görs den muslimske ledaren Jinnah till en karikatyr
och de kastlösas stora ledare dr Arnbedkar raderas bort
liksom Gandhis lärjunge Jayaprakash Narayan (han som
senare skulle komma att leda den folkrörelse vilken störtade
Indira Gandhis undantagsregmente).
Personteckningen är anmärkningsvärd. Det är som om
Gandhi rörde sig i en grupp amerikaner och britter. De ges
plastisk utformning. De indiska ledarna — även Nehru —
förblir pappfigurer. Inte bara de indiska massornas kamp
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
