Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tom Tit och monstren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
december är därutanför väggarna ett nordiskt helvete. Mörkt
och blött. Kallt om fötterna med iskallt drag längs nacken
och drypande väta och om det inte är svart runt oss är det
grått. Och pyskallt. Inte undra på att vi frossar så kinderna
skiner av flott.
Det gör mig inte moraliskt upprörd även om jag vet att det
hela för många bland oss slutar med gallstensanfall och
julnattsinfarkt. Ond bråd död på vägen till sjukstugan. Men
någon gång måste svensken dö och varför då inte göra det på
förfädrens vis med mun full av fläsk och doppa?
Men:
På juldagsmorgon leker lillebror med sitt nya monster och
storebror som är mer försigkommen har fatt en egen
monster-byggsats i plast eller idiotisk elektronisk robot från något
framtida krig eller kanske ett dataspel där spelarens val är
skenbart fritt inom de inbyggda reglerna.
Vad lillasyster och storasyster beträffar har de vuxit ut ur
dockåldern. Lillasyster som ännu är lite intellektuell och
därför skall göras romantisk studerar sitt nya spel om drakar
och fängelsehålor och storasyster som nästan är i färd med
att byta hästar mot pojkar och redan fatt något fuktigt i
blicken och slutat läsa böcker provar sina nya ridbyxor inför
spegeln.
Ty så formateras barnens livshållning.
Och det tycker jag inte om.
Ty liksom skolan ger barnen valfrihet och tidningsläsning
på det att de skall hållas kvar som dum och halvtillfredsställd
underklass med intresse för själsliv och mänskliga kontakter
utan att fa grepp om de verktyg med vilka de kan röja sin väg
till frihet tvärs genom samhällsbråten av överklassens lagar,
förordningar och bestämmelser så formaterar leksaksutbudet
dem till samhällsanpasslighet i ett samhälle som är en
skändlighet. Underklass alltså ända in i drömmarna deras.
Men vad har nu Tom Tit med detta att göra?
Upplysningstidens filosofer skulle kunna filosofera så till och med en
markisinna i sin salong skulle intresseras. Sedan kom
revolutionen och sopade undan markisinnorna. För en tid. Och när
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
