Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Alva Myrdal som person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att OM Alva Myrdal inte är senil då är hennes antydanden
om sina känslor för mig spel för galleriet. Repliker för
eftermälet.
Du kan säga att hon egentligen skulle velat ha kontakt. Det
är dock inte sant. Efter det kontakterna upphörde för nitton
år sedan hade hon åtminstone tre tillfallen då det formellt
varit möjligt för henne att utan prestigeförlust upprätta
kontakt. Alla tre gångerna hade det dessutom kunnat passas in i
en lämplig biografi:
Det första var när jag blivit svårt sönderslagen av polisen
och sedan anhållen och förhörd och hotad med fyra års
fängelse. En naturlig reaktion hade varit att höra efter hur
svårt skadad jag var. Nio föräldrar av tio skulle därtill
erbjudit sig att förmedla kontakten med någon advokat. Men den
enda offentliga kommentaren var att sådana som jag vilka
protesterade mot den regerings politik i vilken hon satt borde
ut för att själva dö i Vietnams risfalt. Det är ett handlande
som i Gösta Gustaf-Jansons romaner. Men sådan var den
myrdalska familjen.
Det andra tillfället var när jag fyllde femtio. Hade Alva
Myrdal då stått i dörren bland de andra med en normal
familjepresent då hade hon uppträtt som folk. Men det
gjorde hon inte. Ty det var inte politiskt taktiskt lämpligt. Och
det hon skickade mig med min son var det fnuttigaste i
presentväg jag sett. Att hon överhuvud skickade något var
blott för att hon och Gunnar Myrdal skulle kunna åt
Arbetarrörelsens arkiv dokumentera - det han framhöll i
Aftonbladet - att de bevisligen skickat presenter.
Det tredje tillfallet var när jag fick ett hedersdoktorat i
Förenta staterna 1980. Hon var då själv i New York. Jag
hade bl a bjudit in min syster Sissela som också tackat ja till
rektorn men Alva Myrdal fann allt detta olämpligt och såg
till att ingen hon hade makt över kom till ceremonien. Det
gjorde hon inte för att vara elak. Hon är ingen elak människa.
Men jag passade inte in i hennes planer och hennes
image-building just då; hon arbetade på sitt Nobelpris. Och jag
skulle kunna störa hennes möjligheter.
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
