Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finns en film som kan hjälpa utlänningar att förstå
läget - och vissa sidor av Strindberg själv. Men det är inte
en film av Ingmar Bergman eller filmema/pjäsema av Per
Olov Enquist. Ingmar Bergman provar ibland Strindbergs
avlagda byxor, men de passar inte riktigt. Han,
kyrkoherdesonen, saknar också vad Heidenstam kallade trälens isgrå
blick nedifrån på samhället från sonen till en tjänstekvinna.
Per Olov Enquist, som är en trevlig och välmenande karl,
skrev feministiska manus om Strindberg. Kalkonfilmer,
kallar vi dem.
Peter Watkins - som inte är svensk men trots detta en av
läsarna - gjorde den verkligt svenska filmen om Strindberg:
”Fritänkaren”. Den är nära fem timmar lång. Delvis
amatörmässig, delvis osammanhängande. Man behöver inte vara
snustorr litteraturhistoriker för att se att mycket av
uppgifterna i den är klart oriktiga. Men det är en sant
fundamentalistisk strindbergsk och svensk film. Den är helt fel och jag
tycker om den. Riktigt mycket! Den svenska statstelevisionen
liksom de privata TV-kanalema har vägrat att sända den.
Filmdistributörema har vägrat att distribuera den. Men den
har visats på internationella filmfestivaler som i Toronto och
Moskva. Se den om ni kan. (Man hittar information om den
på nätet: <http://www.algonet.se/7Fora>
År 1931, för nära 70 år sedan, riktade Victor Svanberg
(1896-1985) ett häftigt angrepp från vad han ansåg vara
vänstern mot denna svenska fundamentalism i
”Strindbergs-kulten”. Han började med att säga:
- Strindberg representerar allt i svenskt sinnelag som är
barbari.
Han avslutade denna essä om Strindberg med kravet:
- En invalid att känna medömkan med. En period att
övervinna.
Essän blev berömd, har tryckts om många gånger men
har inte haft något som helst inflytande på läsarna,
strindber-gianema och inte haft någon betydelse i de akademiska
studierna av Strindbergs texter. Victor Svanberg menade väl på
ett socialdemokratiskt välfärdsstatsmoralistiskt sätt men som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
