Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maaske noget som mine Medborgere burde lade ganske
uomtalt. Det vedrörer hverken Politik eller Literatur.
Du mener, jeg ikke er Jöde. Du tager fejl. Jeg er
simpelthen tvungen til at være det, enten jeg vil eller ej, og
allermest af min egen Stolthed, som byder mig ikke at
forlade dem, der angribes. Der skrives aldrig nogensinde
en Artikel mod min Broder eller mig, i hvilken ikke
Jödehadet figurerer.
Jeg haaber till Jahveh, at Din Bog maa være en Fri
Aand som Din værdig. Jeg kan næsten ikke tro det
modsatte. Men qui s’excuse s’accuse og Du har gjort mig
bange.
Din hengivne
Edvard Brandes
På ett intellektuellt plan fanns ingenting Strindberg kunde
svara. Vem känner för övrigt sin farfar med säkerhet? Men
nu är han också snart utanför Sverige och har lämnat såväl
dess krogumgänge som dess efterblivenhet. Han kommer i
takt med Europa och kommer in i andra förhållanden och
utsätts för helt andra intellektuella inflytanden. Men först
efter rättegången - i Tiden den sextonde december 1884 - tog
Strindberg med artikeln Mitt judehat officiellt avstånd från
den antisemitism han representerat i Sverige:
Efter som judefrågan kommit att rivas upp i Sverige, är
det kanske min skyldighet att yttra mig, både därför att
jag nu anses vara en indirekt orsak därtill, och därför att
jag, kanske med rätta, anses ha någon skuld i den ovilja
som nu från ett visst håll visats judarne ... Att mitt
beryktade judehat, som mest tog sig form i en satir mot
judar-nes svenskhet och svenskarnes jubelfestpatriotism, snart
blev något tillryggalagt, har jag sedan visat i handling,
misstydd naturligtvis, som allt vad jag företager mig, och
jag hoppas få visa det än mer framdeles, när jag får rikare
anledningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
