Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger de små gula fienderna fram ur sina ställningar och vinner de
vid Keh-san behöver de inte smyga längre.”
Han tolkar — helt korrekt — stämningarna bland svenska
affärsmän i Thailand. Också jag har träffat dem. Men han tolkar
också stämningen hos deras kolleger i Sverige. ”Överallt smyger de
små gula fienderna fram.” Dessa grupper upplever
Vietnam-opi-nionen på samma förföljelsemaniska sätt. Demonstrationer,
agitation, insamling, överallt ser de små fiender träda fram. De blir
också beredda att tillgripa våld för att slå ned denna opinion. De
gör inte så för att de är galna eller okunniga. Liksom
affärsmännen i Thailand ser sin ekonomi hotad av folkets seger, ser dessa
grupper i Sverige sin ekonomiska maktställning hotad av ”små
gula fiender” i Asien och ”förvirrade hjärnor” i Sverige.
Att Luning förbjöd polisen delta i denna diskussion är ett
vackert symptom. Han förmår helt enkelt inte hålla isär de olika
grupper och individer som protesterar mot Förenta Staternas krig.
För honom flyter allt från Aftonbladet till Marxistiskt forum (för
att inte tala om Puss) samman i en enda subversiv massa.
Därmed äger också denna religionssociolog, v. ordförande för
Diakonanstalten och polismästare sin politiska syn och visar därmed
att talet om ämbetsmässig objektivitet är en myt.
Vietnam är inte en medlidandes-fråga. Opinionen har vuxit sig
stark därför att detta Förenta Staternas angreppskrig (utan
krigsförklaring och under brott mot krigslagarna) har varit det typiska
tecknet på att Förenta Staternas imperialism är en fara för alla
folk.
Det är alltså inte fråga om ”vilseledda presidenter” utan om
sociala och ekonomiska realiteter. Även en konservativ som de
Gaulle har insett detta; långt tidigare för övrigt än de flesta
europeiska arbetarrörelseidkare.
Demonstrationerna, agitationen, syftar till att medvetandegöra
problemställningen för folket och att därmed tvinga fram en ny
svensk politik gentemot Förenta Staternas nuvarande regering.
En sådan ny politik är på en gång vårt mest effektiva stöd åt det
kämpande vietnamesiska folket och nödvändig för vår egen
existens. Återupprättande av svensk nationell suveränitet i
relationerna med Förenta Staterna; ingripande mot Förenta Staternas
agenter i Sverige; upphörande av det statliga svenska stödet åt
Förenta Staternas ekonomi; nedfrysning av de ekonomiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
