Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betare till att bli klassmedvetna; medvetna om klassens historiska
möjlighet.
Detta verkliga skeende spränger sönder de nyss så säkra och
fasta ideologierna; men ger också upphov till nya ideologier, nya
”förklaringar” som skall skydda de existerande
ägandeförhållandena. Man talar om ”ungdomsrevolt” för att undvika
klassfrågorna. Man talar om motsättningen mellan arbetare och studenter
för att dölja studenternas förändrade klassituation. Man talar om
den ”mutade” arbetarklassen eller om den ”passiva”
arbetarklassen för att förhindra att studenterna blir klassmedvetna. (Att detta
görs i revolutionära ord och att detta — kanske — görs med de
”rödaste” syften hindrar inte att det är en kapitalismens
skydds-ideologi. Historisk jämförelse: Marcuse, anarkister,
”Ungsocialister”.)
Motsättningen mellan produktivkrafterna och
egendomsförhållanden blir allt skarpare. Därför integreras nu monopolkapitalet
direkt med sin stat. (ASEA-ATOM, Duroxaffären etc.) Men
detta försök att överbrygga denna motsättning leder oundvikligen mot
korporativism (fascism för att vara exakt; dock troligen utan vare
sig svarta eller bruna skjortor). Statsapparatens repressiva
funktioner får allt större betydelse och — inte minst viktigt — allt
större anslag. Därmed också den utbyggda kontrollen över vad
som nyss — i festtal — kallades ”det fria intellektuella livet”.
UKAS, Filminstitutet, det föreslagna Litteraturinstitutet, det
organiska samgåendet mellan psykförsvar och stipendienämnder är
inte uttryck för ”intriger” eller ”ondska” eller ”dumhet” utan det
nödvändiga, det ofrånkomliga komplementet till Asea-Atom.
Det kan tyckas som om många gamla vänsterslagord nu bytt
förtecken. Det som kallades skolans demokratisering visade sig
vara behovet av högutbildade lönearbetare; det som kallades
demokratisering och medinflytande visade sig vara korporativism;
det som kallades samhällstillvänd kulturpolitik visade sig vara
ekonomisk kontroll över konsten. (Modema Museet, denna
statsunderstödda utlöpare till New Yorks konstbörs är ett festligt
exempel. Otte Sköld dog i tid.)
Men vänsterslagorden har inte förändrat karaktär. De har bara
avslöjat sitt verkliga klassinndhåll. De rörde varken vid ägandet
eller staten. De var bara utlöpare av trettiotalets usla vänster av
platta tak, vita väggar och psykoanalys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>