Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionella Domstolen i Haag som just invalts i Svenska Akademien
(invalts av bl a Lars Gyllensten och Artur Lundkvist).
Gustaf Petrén är alltså inte vilken Pettersson som helst. Han
är en förgylld Pettersson. Men han är inte en medlem av den
härskande klassen. Han är blott en av dess vakthundar. Han är
inte socialdemokrat. Men hans karriär har varit en karriär inom
den statsapparat som socialdemokrater påstår styres av en
arbetarregering.
Att studera Gustaf Petrén är att konkret påvisa att denna
statsapparat är ett organ för monopolkapitalets maktutövning; är
att visa varför denna statsapparat måste krossas. I Gustaf Petréns
ytligt ”objektiva” och juridiska språk framträder klasskaraktären
på ett utmärkt sätt.
§ 1) Varför diskuterar höga jurister nu demonstrationsrätten?
a) ”1 svensk nutidshistoria har sedan Ådalshändelsema för mer
än 35 år sedan demonstrationer icke utövat någon egentlig
inverkan på svensk politik. Under denna tid har de traditionella
socialdemokratiska 1 maj-demonstrationerna krympt och så
småningom fått tom inställas eller omvandlas på sina håll. De har
som form för opinionsbildning snarast överlevt sig själva och
blivit nära nog ett historiskt fossil utan egentlig betydelse.”
b) ”Nu har det plötsligt blivit stark politisk rörelse kring
demonstrationsrätten. Anledningen härtill är att vissa grupper, som
torde utgöra en ganska liten del av befolkningen, i
demonstrationer har funnit en genväg till de opinionsbildande centra.”
§ 2) Hur ser Gustaf Petrén på staten?
a) ”1 åtskilliga fall måste givetvis de styrande vara allmänna
opinionen i förväg och fatta beslut som måhända ännu ej bäres
upp av denna.”
Observera ordet ”givetvis”.
b) ”... de önskemål, varåt folket i val givit uttryck, eller med
de normer som eljest blivit i vederbörlig ordning fastställda.”
Observera hur han här skjuter in en ”vederbörlig ordning” som
ligger utanför och över ”folket i val”. Det är en korrekt
beskrivning av statens funktion — men det är inte vanligt att de säger
det högt. Så kan de dock skriva i sina facktidskrifter.
§ 3) Hur ser Gustaf Petrén på bojkottaktioner?
a) ”Av särskilt intresse i detta sammanhang är försöken att
genom demonstrationer påverka enskilda människors handlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
