Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III Den korporativa författarrollen
För César Birotteau fick Balzac sitt dittills högsta honorar, 20 000
franc. I devalverade nya franc av år 1969 är detta ett
aktningsvärt honorar, i 1837 års skattefria franc var det ett mycket stort
honorar. Det är i och för sig naturligt och självklart att
skriftställarna i Sverige söker öka sina inkomster. Vad som dock varken är
naturligt eller självklart är de utfästelser Sveriges
Författareförening gör i sina medlemmars namn:
”Vårt samhälle är uppbyggt på principen om överläggningar
och överenskommelser mellan olika samhällsgrupper, liksom
mellan samhället som helhet och avgränsade grupper av
medborgare. Författarna vill inte stå utanför detta samhälle.
Den fackliga och sociala medvetenhet som var
biblioteksaktionens förutsättning för också med sig ökad medvetenhet om
författarrollen, att författarna med sitt arbete är medansvariga
och delaktiga i byggandet av detta samhälle — som det ser ut,
som det kommer att se ut. Detta måste författarna få vara på
samma villkor som andra.” (Biblioteksaktionen, TEMA, 1969 s.
8)
Märk hur ordet ”författare” här används. Om man stryker ordet
”biblioteksaktionen” och ersätter det med ”aktionen” kan man
sedan läsa stycket högt och ersätta ordet ”författare” med ordet
”polis” eller ordet ”fångvaktare”. Ett sådant ordbyte förändrar
icke styckets karaktär, icke dess samhällsanalys, icke dess
ideologiska ram. Därmed framträder tydligt vilken ”roll” som
”författarna” har i det skildrade samhället.
Samhällsanalysen i författareföreningen är inte grund, den är
klart och entydigt korporativ. Märk de utfästelser som görs i
författarnas namn. De blir än tydligare i slutkapitlet:
”Det måste vara ett samhällsintresse att författarna frigörs från
de starka kommersiella krafterna i vårt samhälle för att kunna
fungera som dess kritiker och visionärer.” (Biblioteksaktionen,
TEMA, 1969, s. 111)
Man kan inte försvara stycket med att hävda att ordet
”samhälle” syftar på ”det mänskliga samhället i allmänhet” och att
”samhällsintresse” därför blir ”mänsklighetens intresse i
allmänhet”. Det är ett alldeles bestämt samhälle i vars intresse det sägs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
