Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla strejker är olika. I varje strejk kan man finna de lokala
förhållanden som lett fram till strejk. Men ett är gemensamt;
arbetarklassen slår tillbaka mot den ökande utsugningen. Det som
skrämmer arbetsköparna är att arbetarklassen uppträder som
klass.
Det skrivs om bråkighet och bråkmakare. Men det rör sig ju
inte om enskilda bråk eller privata gräl. Ett privat bråkande —
det är att svära åt ingenjören eller slå någon på käften. Men så
är det inte nu. När bandet stannar, när hela verkstaden sätter sig,
då uppträder klassen som klass medveten om sin styrka.
Detta skrämmer. Ty här har man sökt intala arbetarna att de
alls inte är någon klass. Man har hållit kurser och föredrag. Man
har skrivit artiklar och böcker. Man har till och med skaffat fram
en liten röd sekt som talat om den mutade klassen. Men
ingenting av detta har hjälpt. Trots att man anställt legioner av
ideologer som sökt prata bort utsugningen så stannar bandet. Ty
utsugningen har ökat och profiterna stigit och arbetarklassen har inte
låtit lura sig.
Det sägs att strejkerna är olagliga. De äldre arbetarna kommer
ihåg när lagen infördes. Det var år 1928. Det var och är en
ar-betsköparnas lag. Den infördes mot hela arbetarklassens vilja.
Den 22 maj 1928 utlyste den fackliga rörelsen en tretimmars
strejk över hela landet mot denna lag. Men den unge arbetare
som efter strejken och efter demonstrationen den 22 maj 1928
kom hem och lekte med sin tvåårige son och talade med sin
hustru och sade:
— Så fort vi får regeringsmakten skall vi avskaffa denna lag,
han har nu hunnit bli farfarsfar och går och sopar i ett hörn av
verkstaden och hans sonson som lägger ned arbetet vid bandet
kallas olaglig och lagbrytare.
Det har under årens lopp varit många diskussioner om
”sam-hällsinflytande” och ”statligt ägande”. Det skulle vara en väg till
socialism. Åter visas nu vid LKAB att frågan inte är vad staten
äger utan vilka som äger staten. I en borgerlig stat blir
statsägande inte någon lättnad för arbetarklassen. Ty det är inte
arbetarna som äger staten. Fråga arbetarna vid LKAB. De vet.
I arbetsköparnas propaganda talas nu om konspirationer.
Strejkerna skulle vara centralt ledda och planlagda. Så är det inte.
Strejkerna uttrycker en allmän klasskonflikt men grundar sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
