Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att rensa ut honom i tysthet. Försöken att upprepa femtiotalet
har för Sveriges Radio/TV fört till minskat tittarintresse för TV.
Ett par Hultberg-segrar till och radioledningen kan inte längre
kontrollera sina underlydande annat än med polisbevakning.
Man bör därför se optimistiskt på utvecklingen; den kunde
inte vara bättre. Konflikterna blir öppna. Motsättningarna blir
medvetna och ingen vågar längre tala om att det finns några
grundläggande gemensamma värderingar i Sverige.
Gemensamma är de inte. Men grundläggande. Grundläggande
konflikter.
Ritningar och modeller och alternativ till framtiden är inte
svåra att producera; har aldrig varit så. Men de är heller inte
särskilt nyttiga. Den stora uppgiften för de socialistiska
skribenterna är i det nuvarande läget ett annat:
Fortsätta den kritiska granskningen av samhället. Beskriva och
analysera. Steg för steg återerövra historien och litteraturen från
den härskande klassen. Därmed bidraga till att göra det möjligt
för folket att i kamp för sina verkliga intressen se vilka som är
fiender och vilka som är vänner och att i denna kamp utnyttja
litteraturen som vapen.
Det är en lång och seg kamp. Den kommer att förändra form
allteftersom den utvecklas; kommer därmed att förändra den
litteratur som uttrycker dess nödvändighet. (Se språnget från
Gruva till Marta hos Sara Lidman.)
Om däremot olika skribenter kom samman för att söka finna
vad som förenade dem och uttrycka detta som ett alternativ till
den politik som nu förs — då skulle detta alternativ inte bara bli
en skrift i vatten; det skulle bli ett alternativets sken och inte
dess verklighet. Därmed vara av ondo.
Vid en viss tidpunkt — personligen tror jag inte att den har
kommit ännu — blir det dock nödvändigt för de skrivande och
medvetna socialisterna att samlas. Då för att nå enhet om den
politiska plattformen för arbetet och det sätt på vilket
litteraturen kan bli ett bättre vapen. Men jag tror — fast jag kan ha fel
— att vi ännu inte nått det stadium då de objektiva
förutsättningarna finns för att detta kan vara meningsfullt. Med detta steg
skulle dock litteraturens uppgift förändras.
En sådan medveten förändring — som tog steget vidare från
den kritiska och beskrivande uppgift jag nu ser som vår väsentli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
