Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag är alltså i opposition. Men jag är i opposition av solidaritet.
Jag vet att jag talar inte för en, inte för tio, inte för hundra, inte
för tusen, utan för många tiotusentals svenska lönearbetare när
jag säger att den fackliga ledningen är dålig. Det är dessa
tiotu-senden — verkliga ägare av Aftonbladet — som köper tidningen
därför att denna tidning ibland kan framföra deras krav.
Är Aftonbladet en usel tidning?
Svenska Dagbladet säger att Aftonbladet är en usel tidning. Det
är utmärkt. Svenska Dagbladet är ju en direktörstidning. (Med
en lojal medarbetarstab som lojalt förstår när direktionen säger
att friställningar, det blir nog nödvändigt det.) Men det räcker
inte att Svenska Dagbladet säger att Aftonbladet är uselt för att
Aftonbladet skall vara bra.
Det finns mycket i denna tidning jag anser vara dåligt. Det
vore konstigt annars. Jag vet att mina åsikter om det dåliga i
Aftonbladet inte bara är mina. De är heller inte nya. Jag började
skriva i tidningar 1944 och när jag år 1953 debuterade så skedde
det med en pjäs om en A-presstidning och dess undergång. Jag
vill citera mig själv från 1953:
",Statsrådet:... Frågan gäller hela inriktningen av A-pressen.
På samma sätt som vi måste följa tidens krav när det gäller
serier på näst sista sidan och mord på löpsedlarna, badflickor och
flerfärgstryck. På samma sätt måste vi följa dem när den
kräver hög teknisk skicklighet. Tekniskt kunnande, respekt för
tidens krav och inga onödigt stötande eller svårsmälta saker.
Erik Andersson (kommunalfullmäktigeordförande,
fackordförande etc. etc. etc. etc.): Kilometerledarna och de långa
artiklarna har jag alltid tyckt vara rätt onödiga. Man borde
kunna säga det hela med ett par lättfattliga slagord. Så som
reklambyråerna gör.
Statsrådet: Ja, se där. Det var det jag sa på det möte i våras
där vi behandlade A-pressen och dess uppläggning. Folk tänker
i slagord, sa jag, det gäller bara att hitta rätt ramsa. Vi måste
lära av reklamen. Det är ju ingen grundläggande skillnad på
att sälja tvål och att sälja politik. Men vad dom var sura över
det. Dom älskar att sitta där och tota ihop ledarartiklar och
kulturartiklar som ju i alla fall bara är dött, oläst utrymme, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
