Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På tal om tryckfrihet
Regeringsformen av den 6 juni 1809 säger i § 86 vad tryckfrihet
är:
”Med tryckfrihet förstås varje svensk mans rättighet att, utan
några av den offentliga makten i förväg lagda hinder utgiva
skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna
tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna därför
straffas, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att
bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.”
Det viktiga i denna paragraf är förbudet mot censur, förbudet
mot administrativa ingrepp (”endast inför laglig domstol”) och
påpekandet att innehållet måste strida ”mot tydlig lag” för att
kunna bli straffbart.
Detta är en borgerlig frihet. Den formulerades under
borger-skapets kamp. Det är också en klasslag. Ty i
Tryckfrihetsförordningens §5 heter det:
”Denna förordning äger tillämpning allenast å skrift, som
framställts i tryckpress.”
I kommentarerna står det uttryckligen att stencilapparater och
hektografer icke är att betrakta som tryckpressar. Den som har
råd att ha en tryckpress kommer i åtnjutande av Tryckfrihet; de
som bara har råd med en stencilapparat faller under
Brottsbalken. Så enkelt är det.
Nu finns det personer som säger att tryckfrihet och
yttrandefrihet och konstnärlig frihet till största delen är bluff (vilket är
sant) och att de är borgerliga friheter (vilket också är sant) och
att den som är revolutionär därför inte behöver bry sig om dem.
Är då detta riktigt?
När det talas om arbetsmarknad och den fria arbetsmarknaden
och arbetsmarknadens frihet så vet varje arbetare vad det är för
slags frihet. Men det innebär inte att det är likgiltigt om någon
vill införa livegenskapen eller träldomen. Den som sade att det
var likgiltigt om livegenskapen infördes i lag därför att
arbetsmarknadens frihet var en borgerlig bluff-frihet; den personen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
