Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att det är en utmärkt idé. Ber honom skriva ett brev till mig om
den. Visst reser jag till Mexiko. Jag reser alltid till Mexiko. Vi
utväxlar hövlighetsfraser. Jag lägger på luren. Går därefter ner i
arbetsrummet och drar telefonjacket och skall sova vidare.
Men jag kan inte somna. Jag lyssnar till isen. En stockholmare
gick ner sig i går utanför Torsholmen. Jag såg honom inte dö men
jag tittade på honom strax innan han drunknade. Jag satt och
skrev, tittade upp, såg två figurer långt ute på isen just där det är
strömt. Tog kikaren och såg två skridskoåkare. Just då kom Gun
ut ur ateljen.
— Har du sett, sade hon, två självmordskandidater. Det står
två stora skyltar som varnar för den svaga isen. När de två gav sig
ut hade folk sagt dem:
— Isen är svag ut mot Torsholmen.
Han drunknade inte; han dränkte sig.
Det ringer ofta konstigt folk om nätterna. De säger att de
ringer från Köpenhamn eller Washington eller Wien eller
Bryssel. De talar engelska eller tyska eller franska. De har stora
planer. De vill tala med mig. Jag brukar vara hövlig. Be om brev.
Ty även om de låter helt overkliga där de talar långt bortifrån
inuti den lilla svarta telefonen om nätterna händer det ofta att
de senare också visar sig som helt normala brev med färggranna
frimärken.
I telefonen hade mannen som kanske ringde från Los Angeles
talat om lag och ordning. Många talar om lag och ordning. Dock
— lagar har vi gott om, men någon vidare ordning är det inte.
Mannen som dog härutanför i går dog inte av brist på lagar. Det
står skyltar och plakat runtomkring. Men han dog av brist på
ordning. Då ingenting fanns som hjälpte honom att skilja mellan
förnuftiga råd och oförnuftiga förordningar gick han vilse bland
förbudsskyltarna; gick ner sig på den svaga isen och drunknade i
det svarta vattnet utanför Torsholmen.
Lag och ordning är bara ett ordpar. Det är släkt med sådant
som ”stor och stark” eller ”gammal och klok”. Men alla gamla är
inte kloka och alla kloka är inte gamla och alla starka är inte
stora och alla stora är inte starka. Lag och ordning är ett ordpar,
inte en tanke. Dock bär detta ordpar en tanke.
Vi lever i lag och o-ordning. O-ordningen tilltar. Antalet lagar
och förordningar bara ökar och paragraferna krälar runt oss var vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
