Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reaktionens språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trettiotalet. Hela innehållet hör dit. Och tidningens stora namn
är Carl G. Edquist.
Han är själv en alldeles osedvanligt obehaglig figur bland hela
den samling obehagliga figurer som utgjorde den svenska
nazisteliten på trettiotalet och under kriget.
Riksbekant blev han den 7 februari år 1931. Då gjorde han ett
revolveröverfall på Ny Dags redaktion men blev gripen och
avväpnad. Carl G. Edquist var en av de väpnade nazistiska
slagskämparna på trettiotalet. Den 11 maj överföll han och
likasinnade ett fredsmöte på Auditorium där pastor Gyberg och
borgmästare Lindhagen talade.
Hitlers makt steg i Europa och Carl G. Edquist steg inom den
nazistiska rörelsen i Sverige. När Per Engdahl år 1941 gjorde sig
redo att spela rollen av en svensk Quisling då var Carl G.
Edquist en hans ombudsman. Då lovade han att nysvenskarna skulle
resa Sverige ur den förnedring som demokratin kastat ut landet i.
(Det var vid den tid då Per Engdahl hotade att: ”Om den
femte kolonnen en gång var namnet på Francos vapenlösa
garde i bolsjevikernas Madrid, dessa de tappraste bland de
tappra då skola vi bli det eviga Sveriges vapenlösa femte
kolonn i ett samhälle där dånet från de bolsjevikiska terrordåden
eka mellan skären och statsskeppet allt våldsammare girar
mellan brottsjöarna, girar utan en målmedveten hand vid
rodret.”)
Språket i Nya kvällstidningen är nazistiskt; skrivsättet är
nazistiskt; det insinuanta och ondskefulla sättet att beskriva är
nazistiskt:
”... de socialdemokratiska funktionärer som dagligen göder sin
feta lekamen vid de olika parlamentariska institutionernas
köttgrytor.” (”Såta sossar i mutskandal”, Nya kvällstidningen
22—28 juni 1973)
Nu kan sägas att just detta exempel visar att jag har helt fel.
Det finns inget nazistiskt språk.
Ty den artikel jag citerat från har stått både i Proletären och i
Nya kvällstidningen utan ett ords förändring. Den stod till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
