Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Att erövra sin syn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men han kom fram till sin egen tid och tog ställning. Det trots att
den handlade om det förflutna.
Men detta är ju inget speciellt unikt för Gorki. Det krävs ett
historiskt perspektiv för att komma till klarhet över sin egen
samtid och denna klarhet är en förutsättning för att samtiden skall
bli tydligt synbar.
Heinrich Mann var på flykt undan de tyska fascisterna. Hans
böcker hade bränts på bål. Han hade förlorat sitt medborgarskap.
Han skrev artiklar och höll föreläsningar mot fascismen och han
nådde under dessa år sitt yttersta i det väldiga romanverket
”Henrik IV” (1935—38). Det är en lång berättelse om den
Henrik av Navarra som år 1589 utropades till Frankrikes konung; det
är en stor tysk samtidsroman om kampen mot fascismens
antihumanism och barbari.
När Fredrik Ström söker förstå sin egen uppgift och sin roll i
den svenska arbetarklassens kamp efter sin brytning med
komin-tern 1924 då skrev han en episk romancykel om den svenska
arbetarrörelsen: ”Rebellerna”.
Den publicerades 1925—29 och gavs ut i folkupplaga år 1949
(60 000 ex.). Den har bidragit till att forma den svenska
arbetarklassens syn på sin egen historia och ett par generationer
socialdemokratiska funktionärer och förtroendemän inom den fackliga
rörelsen har starkt påverkats av den.
Dock kan jag inte påminna mig att de akademiska
litteraturhistorikerna ägnat verket större intresse. De anser att Tolstoj
tillhör världslitteraturen. Gorki och Ivar Lo-Johansson är de sedan
länge beredda att acceptera som litteratur. (Heinrich Mann har
de yngre bland dem inte läst — ty de läser inte tyska.) Men
Fredrik Ström erkänner de inte som litteratur.
I detta är det inte större skillnad om de kallar sig borgerliga
eller marxister; de fullföljer samma tradition om samma
författare men med olika ord. Ivar Lo-Johansson har påpekat att
arbetarklassen behöver sina egna litteraturhistoriker. Det är riktigt.
Arbetet för en folkets kultur är inte att vi har andra värderingar
om samma författare och konstnärer; vi har en annan tradition.
Den måste vi själva slå vakt om och själva kritiskt diskutera.
På LT:s förlag har Arkivet för folkets historia kunnat ge ut
Alfred Kämpes ”Svenska allmogens frihetsstrider”. Stockholms
stadsbibliotek köpte 3 exemplar för hela Stockholm! Det är inte
16—Myrdal, Skriftställning 5
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
