Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vad de kan för att skydda det egna landet mot den
nya storm som oundvikligen växer upp ur den
månghundraåriga tyska misären. Ty nu spelar inte
Frankrike längre Richelieu spel; det gör i stället
Kissinger och Sverige spelar sedan länge inte
Gustav II Adolfs spel. (Men om Honeckers spel som
Preussisk-Brandenburgsk statsman skulle Karl Marx
haft en del att säga. Han har redan sagt det i sitt
stora manuskript om den polska frågan. Men den
boken har man undertryckt i DDR. Det är fängelse
på att söka smuggla in den. Av förklarliga skäl.)
Vi som gick i skola under kriget hade tyska som
första främmande språk och allt var länge tyskt
runt oss. Med Tyskland reste vi efter kriget. Om jag
sätter mig upp ser jag S-Bahn dra förbi i en vid båge
mot Friedrichstrasse i öst. För elva år sedan låg jag
sjuk på andra sidan muren och såg samma S-Bahn
dra förbi i en vid båge mot väst under samma
tunga, gråbruna himmel.
De stora herrarna spelar åter sitt spel om
världsherravälde. Runtom i små länder med lång historisk
erfarenhet som Sverige och Frankrike revar man
seglen i utrikesdepartementen. Man vet vad som
kommer och man vet att det med säkerhet kommer
i Tyskland.
Vi däremot tror att det finns en väg. Men den är
svår. Den är att det tyska folket äntligen av egen
kraft skall förmå lösa sina nationella problem. Det
mesta talar däremot. DDR och BRD tillhör de
ekonomiskt och militärt mäktiga länderna i Europa. På
båda sidor muren är de officiella medierna och
tidningarna lika lögnaktiga och det är lika förtvivlat
på bägge sidor även om det är bättre barnkrubbor
på ena sidan och större konstnärlig frihet på andra.
De preussiska poliserna är också desamma fast
uniformerna skiftar. Och folk har lika lite att säga till
om och är lika försiktigt disciplinerade här som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
