Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varför är jag såhär utförlig om ön Taiwan i en artikel? Jo, jag
finner det vara en hart när otrolig fräckhet av Förenta Staternas
politiker att diskutera huruvida Taiwan är kinesiskt eller inte.
Långt innan våra egna vikingar landstigit i England för att
plundra och mörda så hade den kinesiska regeringen sänt sina
ämbetsmän till Taiwan. Långt innan Columbus siktat Amerika så var
Taiwan ett administrativt distrikt av Kina. Gotland är en del av
Sverige. Taiwan har varit en del av Kina längre tid än Gotland
varit svenskt.
Men Förenta Staternas politiker har inte bara talat om historia.
De har också talat om folk. Taiwaneserna skulle inte vara kineser.
Den nationella minoriteten på Taiwan heter kaoshan. Också de är
”kineser” men de är inte han-kineser. 3 % av Taiwans befolkning
utgöres av kaoshan!
Kuomintangregimens siste i laglig ordning utsedde president
var Li Tsung-jen. Han hade i april år 1948 valts till vice president.
Den 20.1.1949 avsade sig Chiang Kai-shek presidentposten. Li
Tsung-jen blev då Kinesiska Republikens president. (Ett år senare
(1.3.1950) ”återtog” Chiang Kai-shek presidentposten på Taiwan.
Då hade Folkrepubliken Kina redan utropats. ”Återtagandet”
hade inget stöd ens i den då upphävda författningen.)
År 1961 vände sig Li Tsung-jen till president Kennedy med ett
memorandum för att försöka få honom att ta reson i fråga om
politiken gentemot Kina. Li Tsung-jen skrev bl a.
”När allt kommer omkring är ju Nationalistregeringens ledare
kineser och kan inte undvika att komma ihåg vad kommande
generationer skall tänka om dem och deras plats i historien. Så
länge som de håller fast vid sin nuvarande politik - hur komisk
den än kan tyckas vara - så kommer de att respekteras och
hedras i historien som personer vilka drevs av sin övertygelse,
kanske till och med som patrioter. I det ögonblick de går med
på att bilda en separat styrelse, avskuren från Kina, kommer de
att betraktas som förrädare mot sitt eget land, och det skulle
vara en den mest fruktansvärda dom att bära. Ingen vid sina
sinnens fulla bruk kan med jämnmod tänka en sådan tanke.”
Fyra och ett halvt år efter det han skrivit detta memorandum
återvände Li Tsung-jen från USA till Kina. Där mottogs den
sjuttiofyraårige före detta presidenten med stora
hedersbetygelser.
Det finns ingen ”Taiwan-fråga”. Det finns inte ”två Kina”. Om
Förenta Staternas regering upphör med sin inblandning i Kinas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
