- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Föreningen "Svenska Folkskolans Vänner" / H. 18. Hvad den gamle skolmästaren berättade / Ryssarne i Pernå 1713 /
10

Author: Emil Wichmann, Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sök lärde oss, när vi bägge ännu voro små, den som de
fromma systrarna i Nådendal bruka bedja, när de gå till
sängs. Låt oss åtminstone turvis vaka, ifall stormen
kommer och här blir än mera nöd på färde“.

— „Ja, du har rätt, Anna“, sade Karin gladt, „det
skola vi göra. Vaka du nu först, så skall jag blunda
litet grand. Men låtom oss först läsa vår barndoms bön,
så vet jag att jag sedan somnar in så sött och lugnt,
som jag brukade somna vid min moders sida, då jag
ännu var en liten flicka i mitt barndomshem“.

De två flickorna knäföllo på stranden och läste med
knäpta händer nunnornas bön. Bottenhafvet sorlade vid
stranden. Granar och alar susade svagt för den
begynnande nattfläkten. Tydliga och klara ljödo bönens vackra
ord i den stilla natten:

„Guds högra hand betäoke mig!
Jesus söfve ooh väcke mig!
Jesus, som pä korset stod,
Gif oss en rolig natt och god!
Hälga Guds moder, hed för vår ro!
Hälga Guds anda, signa vårt bo!
Tolf Guds hälgon varen oss när!
Tolf Guds änglar vakten vår säng,
Två vid hand och två vid fot,
Två vid hvarje ledamot!
Två oss söfve och två oss väcke,
Två oss hjälpande händer sträcke
Till Guds ljufliga paradis!
Högsta Guds ängel går kring vårt hus.
Han bär två förgylda ljus.
Han har boken i sin hand.
Han har Jesus i sin famn.
Så somna vi i Jesu namn!“
– – – – – – – – – – – – –


Så bådo flickorna.

Därpå lade sig Karin till hvila med hufvudet i
Annas sköte. Fram mot midnatten väktes hon af Anna, som
i sin tur lade sig till ro, slumrande lugnt och stilla,
såsom oskulden sofver. Men stackars Karin orkade icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftsvfv/18/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free