- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Föreningen "Svenska Folkskolans Vänner" / H. 18. Hvad den gamle skolmästaren berättade / Ryssarne i Pernå 1713 /
14

Author: Emil Wichmann, Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nils Ohlssons och Oluf Jönssons föräldrar hade haft
förbonämde Ulfsö rätt i fem mäns ålder ohindrad och okvald
och ingen annars visste“.

Häraf finna vi till först, att landet var ytterst glest
befolkadt den tiden, eftersom för år 1443 uppräknas bland
de tolf, som då i nämden suto vid Vörå ting, en från
Vojtby i Yasa socken, en från Kveflax, en från Soif, en
från Valgrund långt ut i Bottniska viken o. s. v.

Det visar oss vidare, att åtminstoae den delen af
Vörå, som ligger utmed hafvet, beboddes af svenskar
minst „fem mäns ålder“ förut. Räknas en mans ålder
till 60 år, fås 300 år, och tager man dessa från 1443, fås
året 1143. Tänka vi nu oss vidare att „Kaitesurboerna”
för sin del haft Ulfsön från och med år 1143, men att
den dessförinnan tydligen varit i Karfvatboarnas eller rät
tare i Ulfvis hemmans ego, emedan dessa gjorde anspråk
på att återfå sin gamla egendom, så få vi ett visserligen
obestämdt, men med säkerhet djupt till hedenhös gående
årtal för den svenska inflyttningen till Vörå.

Härom vittna äfven de nyligen isynnerhet i Vörå i
backen Gulddylt, upptäkta rika fornfynden af vapen
och redskap alt från bronsålderns tider, äfvensom i sin
mån de många ortsnamnen i våra trakter, med
benämningar, lånade från hedna gudar och gudinnor, och
annars fornnordiska namn; exempelvis Torsön, Frösön,
Skadörn och hundratals andra. Det stämmer äfven
öfver ens med folksägnerna å orten, som berätta, att
landet småningom blifvit i hednatid befolkadt så, att
„storläderna“ först kommo öfver från svenska sidan af
Bottniska viken för att bedrifva fiske under sommaren,
men senare stannade kvar, det ena hushållet efter det
andra. De förut mera vårdslöst uppförda fiskarstugorna
ersattes af stadiga byggnader af runda, icke bilade
stokkar. Så nedsatte sig redan i hedenhös alt flere och flere
hushåll, tils hela kuststräckan var befolkad. Det var
den tidens emigration. Det älsta hemmanet i Karfvat
är just mor mins hemman, Ulfvis eller Ulfsö, såsom det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftsvfv/18/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free