- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Föreningen "Svenska Folkskolans Vänner" / H. 18. Hvad den gamle skolmästaren berättade / Ryssarne i Pernå 1713 /
25

Author: Emil Wichmann, Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag på mina senare Brahestadsfärder att hälsa på honom
i sakristian. Han var den goda stadens förnämsta
hjälteminne och märkvärdighet jämte de tu ryktbara
„Durchmans Fijo“ och „Nya Sprothoset“, såsom det hette på
den trefliga Brahestads munarten. Ja, han ansågs i denna
egenskap värdig att till och med upptagas i den tidens
„Vägvisare för Storfurstendömet Finland“, där de af mina
åhörare, som tvifla på mina uppgifter, kunna med egna
ögon studera faktum, trykt på riktig pränt. Och alt
trykt är ju sant! —

På sistone ansåg dock det allsmäktiga kyrkorådet,
att karlen-fattig stått alldeles tillräckligt länge som
spektakel här i världen, och att han en gång behöfde, lika
som andra kristna människor, komma till ro i sin graf,
hvarför han utan några vidare ceremonier på stadens
bekostnad begrofs på Haarata nya begrafningsplats, till
stor bedröfvelse för alla kringresande främlingar och för
stadens barnungar, som haft sin hjärtinnerliga lust och
förnöjelse af att åtminstone hvarje söndagseftermiddag
begapa den märkliga karolinska krigaren, som klef opp i
kyrktornet, när fienden rykte an“.

illustration placeholder

Fjärde berättelsen.

——



„Nå, nu lär ju snåla nämndeman också på sistone
gått hem till sina fäder, berättade någon en kväll i
skolmästarstugan. Hans son och svägerska hafva ändtligen
sluppit hans beständiga kink och gnideri. Minsann
utpinade han icke blott dem och hela deras hus, utan till
och med hela byalaget, med domare och nämnd i
spetsen, genom sina beständiga trakasserier om sytningen.
Aldrig fick han nog, den lede gubben, fastän han var
stenrik.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftsvfv/18/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free