Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«««f
Unden- slrilcla Irinas-. 7
gärd. Äfmen denna sommar hade han sör några weckor tänkt
lämna krigstjätisten och återuppsöka sin lilla, trefliga stuga, som
alltid war så fin och lösprydd när Piketi mäntades. Meii så
kom krigsbullret emellan och gjorde sträck i räkningen. Jngen
fick tjänstledighet utan twärtom sökte man ösweralt att få mera
sfolk till flottan. Fråti Karlskroiici hade redan för ett par mä-
nader sedan bud kommit till kommendantstyrelsen på Smeaborg
att samla ihop twåhmidra raska karlar till matroser och artille-
rister pä flottan. J de skilda byarne uppbådades därför unga
karlar, soin hade lust att träda i kronans tjänst. Bland degfe
mar äfweti Ling-Gustaf frätt Fagersta och Viktor Andersson
sråii Åby, hwilka wille ut och försöka krigs-lyckan- Det mar
nämligen icke förgäfmes, som de båda ynglingarne under flere
somrar hade hört Piketi förtälja om lifwet ombord; äfweki hos
detn hade nu lusten att se sig omkring i ivärldeit 1vak11at.LåtIg-
Gustaf mar nog den, som twå gånger betänkte sig, innan han
beslöt en sak, men hade hast engång fattat sitt beslut och som
ishanå sed war, med Par ord uttalat det, så stod han bärgfast wid
det sagda. Mor Anna-Greta på Fagersta hade med etti ,,G11d
shjälpe ose, wänner, nu går alt på tok, när Gustaf skall ut i
kriget-« slagit händerna samman, då Gustaf en söndagskiuäll
för par weckor sedan lugnt yttrat: ,,Det är bäst J kallar hit
fkräddar-Toiiias, mor, för att rusta ut mig. Viktor och jag
säro sams om att taga wärfning«.
Då hade nior Anna-Greta satt sig på sängkanten och börjtit
storgråta, ty hon wiste, att det war fåfängt att genom öfwer-
talniiig söka förmå Gustaf att stanna hemma. Ju mer hon
tänkte på swågertis hemska berättelser om hufwudlösa männi-
skokroppar och nedblodade skeppsdäch något som förekoiii i alla
krig, desto ymnigare flöto tårar11a. Skiille äswen holt såsoiisc
mången annan moder inom ett par weckor förlora sin raske, för-
hoppnings-fulle son? Det war en swår tanke. Men då steg
Gustaf upp, gick fram till modreu, lade handen på hennes axel
och sade: Gråt icke, kära mor, kanske nog alt går bra, wår
Herre katt skydda mig, om hatt will, och will han icke, så är
aväl dödeti icke swårare, om den i morgon kommer öswer mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
