Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 ljuda-« szsilrler jet-yror-
lagt sig utanför Sweaborg, hindrande de stoenska fartygetr att
segla ut-
Helii deti storartade platt konungen uppgjort för kriget hade
han blifwit twungen att öfivergifma. AssigteIi hade nämligen
warit, att smenska flottan först skulle slå den ryska och därefter
på södra stranden af Finsta wiken landsätta en del af trupperna,
hwilka samtidigt med hufwudhären, som tågade norr om wiken,
skulle anfalla Peterslmrg
Gnstaf lll omfattade därför en ny plan, hmilken gick nt
på en eröfring af närmaste ryska griinsfästning Fredrikshamn-
Landthären under befäl af general Armfelt hade redaii för några -
weeior sedair gått öfwer gränefloden Khnimene-elf och lägrat sig
wid Hnsnla Wid Snmma stod ett mindre trupp under Gustin
Mauritz Armfelt, en brorson till den förstnämde. Den 3 au-
gusti hade både dessa härafdelningar fått befallning att rycka an
mol Fredrikshamn Fråir sjösidan skulle fästningen angripas ge-
nom öfivcrfte Anckarswård, hmilken för detta ändamål tagit om-
bord 6,000 man på skärgårdsflottaii. Företaget blef dock icke ut-
fördt, ty innan han under sammärkan af de andra truppafdel-
ningarna knnde skrida till stormning, fann konungen för godt att
draga sig tillbaka. Det ivar också hög tid, ty utom att bristfö-
refane på lifsmedel och wapeti, hade bland armens officerare ett
smärt miss-nöje Ionnnit insteg. Ja, fullt uppror höll på att bryta
ntl Det swenska befälet, som hällre stannat hemma i Stockholtti
och där tagit del i partigrälen wid riksdagen ätt det melat ut-
sätta sig för besmärligheterna af ett fälttåg, klagade ijfiver krigets
oråttmätighet, såsom börjadt utan ständernas hörande, och de då-
liga förberedelserna
Eii del af de finländska ossicerarne sjöngo äfwen samma
wisa, men dessutom hade många af dem mera djnptliggande
orsaker till omilja mot Gustaf U1. Saken mar nämligen den
satt deii sådd Göran Magnus Sprcngporten, ,,konnngenå fiende
och Finlands wån,« gjort nnder sin tidigare wistelse ilandet nn
började nå sin mognad. Hans fagra ord och lysande löften om
den ärorika framtid Finland hade att wiinta, ioare sig som egen
stat eller i förbund med Ryssland, och alla de personliga förde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>