Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nickdockan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var kulörta lyktor i träden och karusell
och svärdslukare på torget framför
Dantonmonumentet. Och alla matserveringarna och
kaféerna och barerna hade dubbelt så många
bord ute på trottoaren som eljest, och
illumination och proppfullt med folk var det överallt.
På vårt eget matställe var det nätt och jämnt
att Jules kunde skaffa oss en anspråkslös plats
vid ändan av ett bord, där det redan satt en
fransk familj, man och hustru och en liten
gosse.
Jag taxerade mannen till att vara
hantverkare med en liten verkstad — lappskomakare
eller skräddare från den kringliggande trakten.
Han var tunn och kutryggig, så att de svarta
kläderna liksom inte ville sitta riktigt på
honom; det glesa, svarta håret var vattenkammat
över hjässan, som började bli skallig, och
kindbenen stodo ut i det magra, gula ansiktet, som
för resten hade ett gott, litet barnsligt uttryck.
Madame var liten och fetlagd, på fyrtiotalet,
tänker jag, men mycket behaglig och söt i
ansiktet ännu, med muntra och milda bruna ögon.
Hon var barhuvad, så som småfolkets kvinnor
ofta gå ut där i södern, men hennes rika,
mörka, litet gråsprängda hår var vackert friserat
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
