Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vemodigt. Det betydde ingenting mer och ingenting mindre
än att inflyttningen till staden stod för dörren.
Mor måste nu taga fram almanackan för att bestämma,
när avresan skulle ske; så sent som möjligt före terminens
början var allas åsikt och önskan. Koffertarna fylldes och
ställdes i rader i storstugan. Erna och Siv buro sina
egenhändigt tvättade och strukna dockkläder till mor och bad
henne packa in dem riktigt väl.
Barnen gjorde avskedsbesök på alla sina kära lekställen,
i skogen, i björkhagen, på Tibbelåsen m. fl. Skafferimiddag
åts, om inte alldeles med fingrarna, så näst intill: alla vapen
voro ju nedpackade. Nu återstod blott att gå på kaffekalas
till mor Brita, som hade bett få »bjuda på en liten
avskeds-tår». — Det kändes riktigt skönt att efter allt arbete med
packningen få i lugn och ro bänka sig kring mor Britas
inbjudande kaffebord och dricka både tår och påtår. Gubben
Jon satt med i laget, men pipan hängde, till barnens
förvåning, ej på sin vanliga plats i ena mungipan, utan på väggen.
Nu tog mor upp klockan, som visade, att det var tid att
säga farväl. Den beställda vagnen kunde nog snart väntas,
och de stora barnen jämte Ida, vilka skulle begagna sina egna
hästar, borde ge sig av litet i förväg.
Tacksägelser för sommaren utbyttes å ömse håll, och
snart rullade vagnen med mor, Sofi och småsystrarna ut
genom grinden.
Ernas och Sivs huvuden stucko upp ur ett berg av
rosor, astrar och dalior. Hela trädgården var tullad av den
vänliga mor Brita.
När vägen krökte, viftade mor en sista hälsning ej blott
till den lilla gumman, som ännu stod kvar uppe vid grinden,
utan till hela nejden. Tyst för sig själv sade mor: »farväl,
kära lilla Solvik, tack för alla de solskensdagar du givit oss
i sommar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
