Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. De egentliga inre skyddsmedlen: De hvita blodkropparna, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE EGENTLIGA INRE SKYDDSMEDLEN.
17
den, efter den andra, och att det nu tecknar sig till, att
den skall gå segrande fram för alla tider.
Hvad är det då striden senast har gällt? Säga
motståndarna månne, att vår kropp icke förmår att döda
bakterier? Nej, visst icke! De påstodo blott, att det icke
var de hvita blodkropparna, som utförde värket, utan att
bakterierna dogo, när de kommo in i själfva blodvätskan,
att det var denna ensam, som ägde den bakteriedödande
kraften. Allt motstånd och all kritik har något godt
med sig. Ur den vetenskapliga striden mellan de stora
skolorna har gått fram en ny sanning, en sanning, som
ger oss ytterligare en tröst. Motskolan hade rätt däruti,
att detta blodvatten (blodserum) värkligen också äger en
bakteriehämmande, ja till och med bakteriedödande värkan.
-
I detta sammanhang vill jag beröra en sak, som äger
ett mycket aktuellt inträsse, nämligen så kalladt serum
emot en sjukdom. Serum som många människor äro
så rädda för! Antidifteriserum till exempel är
ingenting annat än det afskilda blodserum från ett djur
hästen som blifvit behandlat på ett särskilt sätt.
Värkar nu detta serum, insprutat hos en människa, direkt
som ett motgift mot bakterierna eller deras gifter? Säkert
kan vetenskapen ännu ej sägas hafva svarat på detta
spörsmål, men den teori, som synes hafva framtiden för
sig, och som är framkastad och försvarad af densamme
store Metchnikoff, och som synes vinna stöd bland annat
utaf i Köpenhamn af Salomonsen utförda undersökningar,
den lyder så, att serum är icke ett direkt motgift, utan
det värkar på kroppens egna hvita bloddroppar, upplifvande
och styrkande dessa, eggande dem till aktion,
stimulerande dem. Metchnikoff har därför föreslagit namnet
» stimuliner» för detta slags läkemedel. Om dessa skulle
således gälla detsamma, som är bekant om så många af
våra så kallade läkemedel, att de intet annat göra än
understödja kroppens egna vapen i kampen mot dess
fiender.
2.
-
Verdandis småskrifter. 105.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
