Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Slafveriets uppkomst och olika arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 SLAVERIET I ANTIKEN
Då slafveri på grund af skuldsättning och ekonomiskt
obestånd i sjätte århundradet f. Kr. tog stor utsträckning,
töranledde det betydelsefulla folkresningar, som utmynnade
bl. a. i Solons lagstiftning (i Aten) och senare i folktribunatets
inrättande i Rom. Största betydelsen af Solons lagar
ligger just i deras förbud mot skuldslafveri och andra i
sammanhang därmed gifna bestämmelser till den
personliga frihetens skydd. :
Det är tydligt, att ett tredje slag af slafveri med
tiden skulle utveckla sig: slafveriet på grund af födsel.
Slafvar blefvo icke blott alla de barn, som föddes af slafföräldrar,
utan äfven de som voro af blandat ursprung, såsom
slafägarens barn med slafvinnorna.
För tillgodoseende af det växande behofvet af
slafvar räckte emellertid icke öfverallt vare sig de omedelbart
tagna krigsfångarna, skuldslafvarna (i äldre tider) eller do
hemfödda fullständigt till: hvad som fattades fyldes af en
vidt utgrenad slafhandel. Slafhandlarnas »varor» tillhörde
naturligtvis någon af de nämda grupperna, men därjämte
var det icke øxempellöst, att späda barn sfulos för att i sinom
tid rekrytera slafmarknaden. Slafhandlaren utstälde sina
offer på offentliga saluplatser. De utstälda voro nakna
eller måste blotta sig för att synas och granskas af
den spekulerande publiken. Somligstädes voro de försedda
med en krans på hufvudet till tecken, att de voro säljbara.
Däraf uttrycket »säljas under kransen» (sub corona venire),
säljas som slaf. Ofta voro de för att bättre kunna
beskådas uppstälda på en estrad. Kritstreck på foten var
också ett tecken till säljbarhet. Det fanns mångenstädes
bestämda slaftorgdagar, och vissa ställen bildade stora
centralpunkter för slaftmarknaden. Om den lilla ön Delos
i Arkipelagen säger den sengrekiske geografen Strabon,
att den kuude »både mottaga och afsända myriader
(tiotusental) af slafvar på en och samma dag». Priserna
växlade naturligtvis efter ålder, duglighet och talanger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
