- Project Runeberg -  Slafveriet i antiken : ett blad ur arbetsklassens historia /
10

(1905) [MARC] Author: Johan Bergman - Tema: Slavery, Labour, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Slafveriets uppkomst och olika arter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 SLAVERIET I ANTIKEN Då slafveri på grund af skuldsättning och ekonomiskt obestånd i sjätte århundradet f. Kr. tog stor utsträckning, töranledde det betydelsefulla folkresningar, som utmynnade bl. a. i Solons lagstiftning (i Aten) och senare i folktribunatets inrättande i Rom. Största betydelsen af Solons lagar ligger just i deras förbud mot skuldslafveri och andra i sammanhang därmed gifna bestämmelser till den personliga frihetens skydd. : Det är tydligt, att ett tredje slag af slafveri med tiden skulle utveckla sig: slafveriet på grund af födsel. Slafvar blefvo icke blott alla de barn, som föddes af slafföräldrar, utan äfven de som voro af blandat ursprung, såsom slafägarens barn med slafvinnorna. För tillgodoseende af det växande behofvet af slafvar räckte emellertid icke öfverallt vare sig de omedelbart tagna krigsfångarna, skuldslafvarna (i äldre tider) eller do hemfödda fullständigt till: hvad som fattades fyldes af en vidt utgrenad slafhandel. Slafhandlarnas »varor» tillhörde naturligtvis någon af de nämda grupperna, men därjämte var det icke øxempellöst, att späda barn sfulos för att i sinom tid rekrytera slafmarknaden. Slafhandlaren utstälde sina offer på offentliga saluplatser. De utstälda voro nakna eller måste blotta sig för att synas och granskas af den spekulerande publiken. Somligstädes voro de försedda med en krans på hufvudet till tecken, att de voro säljbara. Däraf uttrycket »säljas under kransen» (sub corona venire), säljas som slaf. Ofta voro de för att bättre kunna beskådas uppstälda på en estrad. Kritstreck på foten var också ett tecken till säljbarhet. Det fanns mångenstädes bestämda slaftorgdagar, och vissa ställen bildade stora centralpunkter för slaftmarknaden. Om den lilla ön Delos i Arkipelagen säger den sengrekiske geografen Strabon, att den kuude »både mottaga och afsända myriader (tiotusental) af slafvar på en och samma dag». Priserna växlade naturligtvis efter ålder, duglighet och talanger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:42:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafantik/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free