Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. En slafägares karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 31 -
piskad därför, att hon vågat vädja till en högre myndighet än
uppsyningsmannens.
Jag förstod icke då hevekelsegrnnden till denna behandling af
min kusin. Jag tror att jag nu förstår den. Detta tillvägagångs-
sätt var en del af systemet snarare än en del af människan.
Att uppmuntra vädjanden af detta slag skulle hafva vållat myc-
ken tidsförlust och lämnat uppsyningsmannen maktlös att till-
tvinga sig lydnad. Och dock, när en slaf hade beslutsamhet
nog att gå rakt till husbonden med en välgrundad klagan mot
en uppsyningsman, kunde han visserligen blifva bortjagad där-
ifrån och få just det han klagat öfver för tillfället upprepadt
samt kunde blifva slagen af sin husbonde lika väl som af upp-
syningsmannen för sin förmätenhet, men i fortsättningen blef
vanligen politiken att klaga rättfärdigad genom minskad sträng-
het i uppsyningsmannes behandling. Den senare blef försikti-
gare och mindre hågad att vidare använda piskan på sådana
slafvar.
Uppsyningsmannen hade helt naturligt ingen lust att så-
dana klagomål hunno till husbondens öra, och vare sig al det-
ta skäl eller på grund af något råd, som enskildt gals honom
af husbonden, lade han vanligen band på sin hårdhet, sedan
klagomål af detta slag anförts mot honom. Af en eller an-
nan orsak voro slafvarna, utan afseende på huru ofta de jaga-
des bort af sina herrar, alltid stämda att betrakta dem med
mindre afsky än nppsyningsmännen. Och likväl brukade des-
sa herrar ofta gå längre’ än sina uppsyningsmän i tygellös grym-
het. De svängde piskan utan någon känsla af ansvar. De kun-
de fördärfva eller döda utan fruktan för följderna. Jag har
sett min gamle herre i ett utbrott af rasande vrede full af hög-
mod, hat, svartsjuka och hämndlystnad, och vid detta tillfälle
tycktes han vara en verklig afgrundsande.
De omständigheter, som gåfvo upphof till denna förskräck-
liga vredesstorm och som jag’ här skall berätta, voro icke af
något egendomligt slag, utan mycket vanliga i vårt slafägarsam-
hälle.
Läsaren torde hafva märkt att bland namnen på slafvar-
na äfven förekommit namnet Esther. Detta var en ung kvin-
na, som ägde hvad som alltid var en förbannelse för slafflic-
kan, nämligen personlig skönhet. Hon var lång, af ljus
färg och välväxt och utgjorde en vacker företeelse. Esther kur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
