Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Ombyte af bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59 -
gamle smedens ugn, och gjorde därmed mycket tydligt ett kors
på min panna, som kan ses ännu i dag. Såret blödde mycket
ymnigt, och jag’ skrek af alla krafter och begaf mig hem. Den
hårdhjärtade tant Katy egnade ingen uppmärksamhet åt vare
sig mitt sår eller mitt skrik, utom all hon förklarade att det
»var rätt åt mig; jag hade ingenting att göra med Ike; det skulle
göra mig godt; jag skulle nu hålla mig borta från de Lloydska
niggrerna». Fröken Lueretia kom nu fram och kallade mig
in i arbetsrummet (en extra förmån i och för sig) samt upp-
trädde, utan att använda mot mig något af tant Katys hårda
och tadlande tillmålen, helt lugnt som den barmhärtige sama-
riten. Med sin egen mjuka hand tvättade hon blodet från mitt
hufvud och ansikte, tog sin egen flaska med halsam
och fuktade en hvit linnelapp med halsamen samt för-
hand mitt hufvud. Balsamen var icke mera botande för
såret i lnifvudet än hennes godhet var det för de
sår i mitt sinne, som- tant Katys känslolösa ord fram-
kallat.
Efter detta var fröken Lueretia ännu mera min vän. .lag
kände henne vara det, och jag har intet tvifvel att den enkla
handlingen att förbinda mitt hufvud gjorde mycket för att hos
henne väcka intresse för min välgång. Det är ganska sanni
att detta intresse sällan visade sig i annat än i en smörgås som
hon gaf mig, men detta var en stor ynnest på en slafplantage,
och jag var det enda af barnen som en sådan uppmärksamhet
visades. Då jag var mycket hårdl ansatt af hunger, bru-
kade jag sjunga, hvilket den goda damen mycket snart lärde
sig förstå, och då hon hörde mig sjunga under sitt fön-
ster, var jag ganska viss på alt blifva hetalad för min
sång.
Sålunda hade jag två vänner, båda på inflytelserika håll
herr Daniel i stora huset och Fröken Lueretia hemma. Af
Herr Daniel fick jag beskydd mot de större gossarna, och af
fröken Lueretia fick jag bröd genom att sjunga, när jag var
hungrig, samt deltagande, när jag misshandlades af argbiggan i
köket. För sådan vänskap var jag djupt tacksam, och så bittra
mina hågkomster från slafveriet annars äro, är det ett sannt
nöje att återupplifva några enstaka fall af godhet, några solstrå-
lar af mänskligt bemötande, som funno väg till min själ genom
järngallret i mitt fängelse. Sådana strålar synas ändå ljusare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
