Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Slaflifvets skiftningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85 —
^ i(l gamle herrns död blef jag genast efterskickad för att
värderas och skiftas med den andra egendomen. För min del
gällde mitt bekymmer hufvudsakligen min möjliga flyttning från
herr Hughs hem, ty ända till denna tid hade inga svarta moln
uppstigit för att förmörka denna lyckliga boning.
Det var en sorgens dag för mig, då jag for till östkusten
för att värderas och skiftas med det öfriga arfvet, och det var
så äfven för min kära matmoder och lärarinna samt lille Tom-
my. Yi gräto alla tre bittert, ty vi skulle nu skiljas och kanske
skiljas för alltid. Ingen kunde säga på hvilken hög af lösören
jag skulle kastas. Sålunda fick jag tidigt en försmak af den
pinsamma ovisshet som i en eller annan form alltid tränger
sig in i slafvens lif. Jag fick en ny inblick i den onaturliga
makt jag var underkastad. Sjukdom, motgång och död kan
korsa allas planer och syften, men slafven hotades dessutom af
faran att nödgas byta om hem och underkasta sig skilsmässsor,
som äro okända lör andra människor. Därtill kom den djupa
förnedringen i skådespelet. Hvilken samling! Män och kvin-
nor, unga och gamla, gifta och ogifta, moraliska och tänkande
•mänskliga varelser som man, med öppet förakt för deras män-
niskovärde, likställer med hästar, får, hornboskap och svin!
Hästar och män, boskap och kvinnor, svin och barn — alla
intagande samma rang på den sociala tillvarons skala och alla
underkastade samma noggranna mönstring för att man skall
kunna förvissa sig om deras värde i silfver och guld — det
enda slag af värde som slafägarna bekymra sig om beträffande
sina slafvar! Det är personligheten uppslukad af förvärlvets
smutsiga idé! Det är människovärdet förloradt i boskapsvärdet.
Då värderingen var öfver, kom skiftet och fördelningen.
Vårt öde var att fästas för lifvet, och vi hade icke mera bestäm-
ningsrätt än de oxar och kor, som stodo och idisslade vid hö-
stacken. Ett enda ord af värderingsmännen kunde, utan hän-
syn för känslor och böner, sönderslita alla vänskapens och till-
gifvenhetens band, ja skilja män och hustrur, föräldrar och barn.
Vi bäfvade alla för denna makt som, mänskligt att döma, kun-
de sända oss välsignelse eller förbannelse inom ett ögonblick.
Utom denna fruktan för skilsmässa, som var högst pinsam för
de flesta slafvarna, hade vi alla en afgjord fasa för att råka i
händerna på herr Andrew, som utmärkte sig för sin grymhet
och omåttlighet.
O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
