- Project Runeberg -  Negerslafven : Fredrik Douglass lefnadsöden skildrade af honom själf /
118

(1909) [MARC] Author: Frederick Douglass - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. En ny klämning i tyrannens skrufstäd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118 -
han ville icke tänka på att llvtta mig från detta hem; »dess-
utom», sade han — och detta fann jag vara den fruktansvär-
daste tanken af alla för honom — »om du lämnade Covey nu,
då detta år blott är halfgånget, skulle jag förlora din lön töi
hela året. Du tillhör herr Covey för ett år, och du måste gå
tillbaka till honom, hända hvad som vill; och du får icke be-
svära mig med några flera historier; och om du icke genast
går hem, skall jag taga reda på dig själf jag». Detta vai just
hvad jag väntade, sedan jag funnit saken på förhand afgjord till
min nackdel. »Men herre», sade jag, »jag är sjuk och trött, och
jag’ kan icke komma hem i kväll». Härvid veknade han något,
och tillät mig slutligen att stanna under natten, men sade att
jag måste vara i väg tidigt om morgonen och slutade–sina an-
visningar med att låta mig svälja en stor dosis epsomsalt, som
Vai- nästan den enda medicin han någonsin föreskref slatvar.
Det var helt naturligt för herr Thomas att antaga att jag-
blott låtsade vara sjuk för att slippa arbeta, ty sannolikt tänkte
han, att om han vore slaf utan någon lön för sin möda, utan
något beröm för välgjordt arbete och med blott piskan till drif-
fjäder, skulle han försöka hvarje möjlig utväg att slippa arbetet.
Jag säger att jag icke tviflar därpå, och skälet är att under hela
himmelen icke fanns en klass af människor, som ägde en så-
dan fasa för arbete som slafägarne. Beskyllningen för lättja
mot slafvarna var ständigt på deras tunga samt var den stående
ursäkten för hvarje slag af grymhet och råhet. Dessa männi-
skor bundo i sanning bokstafligen »tunga och odrägliga bördor
tillsammans och lade dem på människors skuldror, men själfva
ville de icke röra dem med ett finger.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafven/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free