Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Rymningskomplotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE KAPITLET.
Rymningskomplotten.
I ag är nu vid nyåret 1836, då sinnet helt naturligt syssel-
sätter sig med lifvets mysterier i alla dess faser — det ide-
ella, det reella och det aktuella. Nyktra människor se åt båda
hållen vid början af ett nytt år, betraktande det förflutnas för-
villelser och rustande sig mot framtidens möjliga förvillelser.
Jag’ gjorde nu betraktelser af denna art. Jag hade föga nöje
af att skåda tillbaka, och framtiden erbjöd ingen lysande
utsikt.
Vid årsslutet förnyade herr Freeland köpet af mina tjän-
ster för det kommande året. Hans villighet därtill skulle
varit smickrande för min fåfänga, om jag besuttit någon
ärelystnad att vinna rykte för att vara en värderik slaf.
Jag gjorde vid begynnelsen af detta år 1836 ett Högtidligt
löfte, alt det år som nyss hade dagats för mig icke skulle gå
till ända utan att bafva bevittnat ett allvarligt försök å min
sida att vinna min frihet. Detta löfte förband mig blott att
sörja för min egen personliga flykt, men min vänskap för mina
bröder i slafveriet var så innerlig och tillitsfull, att jag kände
det som min plikt lika väl som min glädje att gifva dem ett
tillfälle att deltaga i min föresats. För Henry och John Harris
kände jag en vänskap så stark, som någon kan hysa för en
annan, ty jag skulle kunnat dö för och med dem!
För dem började jag därför med lämplig försiktighet up-
penbara mina tänkesätt och planer, hvarvid jag först en tid
pröfvade deras tankar om ett rymningsförsök, i händelse ett
tillfälle erbjöde sig. Jag behöfver icke säga, att jag gjorde mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
