Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Stora förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något sätt äro förbundna med honom. Ett stort steg till
förvärfvandet af full medborgarrätt åt negern togs i och med
»De lojales nationalsammankomst» i Philadelpbia i september
1866.
Jag bodde vid denna tid i Rochester och blef i vederbör-
lig ordning vald till denna stads ombud vid nationens stora
politiska möte. Denna ära blef för mig ämne till stor förvå-
ning och glädje. Det var något oerhördt att en stad på öfver
sextio tusen hvita medborgare och blott omkring två hundra
färgade invånare valde en färgad man att representera sig
vid ett nationellt politiskt möte, och underrättelsen därom ska-
kade landet på ett ganska våldsamt sätt. Min närvaro där häl-
sades med entusiastiska glädjerop. Då vår procession drog fram
genom Chestnut street tilldrog sig en händelse, som väckte åt-
skilligt intresse i folkhopen och sedan anmärktes i pressen och
kanske torde lämpa sig att här återgifva som en del af mitt
händelserika lifs historia. Det var mitt möte med fru Aman-
da Sears, dottern till min gamla härskarinna, Lucretia Auld,
•samma Lucretia, till hvilken jag stod i skuld för så många be-
vis på vänlighet, då jag var under tant Ivatys hårda behand-
ling på öfverste Edward Lloyds plantage. Fru Sears bodde
nu i Baltimore, och då jag fick se henne vid hörnet af Ninth
Street och Chestnut street, skyndade jag fram till henne och
uttryckte min öfverraskning och glädje öfver att träffa henne.
»Men hvad har fört er till Philadelpbia nu»? frågade jag. Hon
svarade med liflig rörelse i stämma och utseende: »Jag hörde
att ni skulle vara här, och jag kom för att se er gå i denna
prossesion.» Den kära damen med sina båda barn hade följt
oss i flera timmar. Här var det dottern till slafvens ägare, som
med entusiasm följde denne slaf som fri man och med glädje
lyssnade till de bifallsrop han mottog, då han gick fram genom
,den stora stadens människouppfyllda gator.
Här kan jag nämna ännu en omständighet, som borde
hafva förut intagits i denna historia och som ytterligare skall
förklara den känsla som existerade mellan fru Sears och mig.
Sju år före detta vårt sammanträffande höll jag en före-
läsning i National Hall i Philadelphia, och vid dess slut kom
■en herre fram till mig och sade: »Herr Douglass, vet ni att er
forna härskarinna har åhört er i afton?» Jag svarade, att jag
icke gjorde det och icke var böjd att tro det. Saken var att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
